Love At First Sight - Kapitel 44
- Är någon i din familj inredare eller? Frågade jag Dylan.
- Haha, ja min mamma. Hon är galen.
Timmarna gick och jag kollade på klockan. Den var sex. Jag skulle ju träffa Taylor nu. Och jag är hur långt som helst hemifrån. Då ringde telefonen också. Taylor var det.
- Var är du? Du måste komma fort. Det har hänt en sak .. Sa Taylor när jag svarade.
- Ehm, hej... Sa jag försiktigt som svar.
- Vart är du? Frågade Taylor.
- Jag är hos en kompis och jag kommer inte kunna komma hem på minst en timme. Berättade jag ledsamt.
- Hur långt bort kan hon bo? Seriöst vart är du? Frågade han irriterat.
- Ehm... HAN bor ute i ödemarken i ett stort svart betonghus. Jag kan ta bussen hem men det kommer ta ett långt tag. Sa jag för andra gången.
- Skit i det då. Sa Taylor surt och slängde på luren.
Varför var Taylor så sur för? Vad var det som hänt? Jag hade stått på balkongen och pratat i telefon och kände hur nu hur mycket jag egentligen frös. Då kom Dylan och svepte en filt runt mig och gav mig en kopp te. Jag blev lite förvånad men log bara. Vi stod bara där ett tag och drack ur våra tekoppar men jag hade fortfarande en klump i magen efter att ha pratat med Taylor. För tänk om det hänt något riktigt allvarligt. När vi någon halvtimme senare gått in så satte vi på en film. Det var faktiskt en romantisk komedi... Det verkade som att Dylan gillade sådana filmer för att vi hade tidigare idag sätt en sån film. Dylan hade ställt fram godis och eftersom att jag är en sån person som älskar godis så satt jag och tryckte i mig en massa tills jag nästan mådde illa. Jag var inte på jätte bra humör och tänkte fortfarande på Taylor. Jag var så besviken på mig själv att jag somnade.
Jag kände hur solen sken i ansiktet på mig. Jag sträckte på mig och kollade snabbt på min mobil. Jag var precis på väg att lägga bort den igen då jag slängde mig upp och kollade på mobilen igen. Jag hade 15 missade samtal och 7 sms... Och alla var från Taylor. Han var jätte orolig för mig och skrev att han tcker jag borde åka hem och att jag inte var riktigt klok om jag sov över hos "den där killen". När jag läst igenom alla sms så kom ännu ett sms från Taylor. "April, jag älskar dig. Snälla gör inget dumt och snälla, snälla, snälla du... kom hem!"
Jag kollade mig runt och då slog mig tanken, jag har legat och sovit i Dylans soffa hela natten. Jag som trodde jag var hemma. Vad har jag gjort. Vad hände igår kväll egentligen. Jag visste inte om Dylan sov eller inte om jag tog mina saker och sprang till bussen. Bussen kom precis som jag sprang upp för backen som gick till busshållplatsen. Jag gick på bussen och skickade ett sms till Taylor och förklarade att jag var på väg hem och att han inte behövde oroa sig för mig. Jag tror att jag sov i minst 1 timme för att när jag vaknade så skulle jag gå av. Jag gick a och började gå hem. När jag var halvvägs hem så började det regna. Jag började samtidigt gråta. Jag visste inte vad jag höll på med och jag visste inte häller vad jag skulle säga till Taylor eftersom att jag inte hade någon aning om vad som hade hänt i natt och om det änns hade hänt något.
När jag kom hem så slängde jag bara mina saker på golvet och sprang över till Taylor. Min maskara hade runnit så att jag såg ut som ett monster. Jag knackade på Taylor's hus men det var ingen som öppnade. Jag satte mig ner vid dörren och började gråta. Jag fick för mig att han hade flyttat, eller att han hade åkt iväg bara. Jag tror att jag hörde något knarra inne i huset så jag ställde mig upp och bara väntade på att någon skulle öppna. Låset vreds om och dörren öppnades. Där stod Taylor helt nyvaken. Jag tog ett stort steg mot honom och kramade om honom hårt. Men han släppte mig snabbt.
- April... inte nu. Vi hörs. Sa han och stängde dörren mitt framför näsan på mig.
Varför var han så.. Vad hade jag gjort? Jag vände mig om och var på väg att gå men och då hörde jag hur dörren öppnades igen bakom mig...
Vad är det som har hänt Taylor.. Ja det får ni veta i nästa kapitel ;)
Linnea lever på era kommentarer!!
Gästinlägg av Natalia
Love At First Sight - Kapitel 43
Den här gången gick kyssen igenom och vi satt där på hans säng ett tag och kysstes. Kändes som att det var månader sen jag fick känna hans mjuka läppar mot mina, och nu kändes allt bra igen.
Nästan ..
Dylan
Jag vet att Taylor inte tycker om att jag träffar Cam. Och jag vet att Cam inte tycker om att jag är tillsammans med Taylor. Allt är så upp-och-nervänt.
Den natten sov vi tillsammans, för första gången på rätt länge faktiskt. Nästa morgon vaknade vi klockan halv 10. Jag fick panik när jag insåg att klockan var så mycket och att skolan börjat för 1 timme sen.
- Nejnejnejnej! Det får inte vara sant! Sa jag för mig själv när jag kollat på klockan.
- Vadå? Frågade Taylor när han vaknade av det jag sa.
Jag sket i att svara honom och hoppade ur sängen och sprang fram till min mobil. 5 missade samtal från Lana.
- Faaan. Sa jag igen.
- Men vad är det?!
- Skolan .. Jag måste dit!
Tanken av att komma försent andra dagen i skolan fanns inte ens. Jag satte på mig gårdagens kläder och sprang ut ur Taylor's rum till hallen och vidare till mitt hus. Jag fixade snabbt fram nya kläder och bytte snabbt om.
"Jag försov mig, jag kommer snart." Skrev jag i ett sms till Lana.
Eftersom att jag ändå redan var en timme försenad så kunde jag lika gärna sminka mig lite snabbt också. När jag var klar sprang jag ner för trappan till köket tog ett äpple och sedan satte jag på mig skor och en tunn jacka. Både mamma och pappa var ute så det fanns tyvärr ingen bil jag kunde ta, så jag fick springa till skolan.
När jag kom fram var jag riktigt andfådd. Konditionen är inte på topp kan jag säga.
Skolgården var helt tom och jag hade ingen aning om vart jag skulle. Jag sprang till anslagstavlan och kollade schemat.
- Neeeeeej. Sa jag tyst för mig själv.
- Vad är det? Hörde jag en kille säga bakom mig.
Jag vände mig snabbt om av rädsla. Men honom kände jag inte alls igen.
- Känner vi varandra? Frågade jag.
- Haha nej. Men vi går i samma klass. Vad är det?
- Vi skulle ju på utflykt idag. Jag hörde att betyget skulle försämras om man missade det. Och nu är allt förstört. Najs.
Han började skratta tyst för sig själv och när jag kollade på honom slutade han.
- Varför skrattar du för? Frågade jag honom.
- Du verkar inte lyssnat alls. Om man missar den här dagen kan man alltid åka med parallellklassen. Men det verkar inte vara många som har gjort det. Så det blir väl bara du och jag. Sa han och blinkade.
Det kändes helt fel att han faktiskt flirtade med mig. Så jag nickade bara och log som svar. Strax därpå ringde min mobil. Det var Lana.
- Hej Lanis! Svarade jag.
- Tack för att du lämnade mig ensam. Du vet att jag inte känner någon så bra.
- Förlåååt. Jag hade inte ställt klockan, och jag sov hemma hos Taylor.
- Tack, tack. Imorgon får du allt åka ensam. Ha det så kul! Sa Lana.
Dagen gick, jag och Dylan som killen hette, fick ha lektioner med parallellklassen resten av dagen. Vi lärde känna varandra rätt bra, och det gjorde att dagen blev rätt kul. Och efter skolan frågade han om jag ville följa med honom hem.
- Jag kan inte, jag ska träffa min pojkvän. Svarade jag Dylan.
- Hm, jaha, jag visste inte.. Jag såg hur han blev helt besviken.
- Men vi kan träffas någon annan dag kanske?
- Ja, jag vet inte. Hejdå. Sa han och gick.
Att göra folk ledsna var det värsta jag kunde göra. Så jag gick efter Dylan och sa att vi ändå kunde träffas. Så jag skickade ett sms till Taylor.
"Vi kan väl träffas senare, jag ska bara till en kompis först. Puss"
Jag följde med Dylan till bussen. Vi fick åka rätt långt innan vi kom hem till honom. Han bodde i ett stort svart betonghus. Det var vita detaljer på huset, även vita markiser. Inuti var huset riktigt fint inrett, allt såg så modernt ut.
- Är någon i din familj inredare eller? Frågade jag Dylan.
- Haha, ja min mamma. Hon är galen.
Timmarna gick och jag kollade på klockan. Den var sex. Jag skulle ju träffa Taylor nu. Och jag är hur långt som helst hemifrån. Då ringde telefonen också. Taylor var det.
- Var är du? Du måste komma fort. Det har hänt en sak .. Sa Taylor när jag svarade.
Vad tror ni har hänt? Något allvarligt kanske..
KOMMENTERA!
Love At First Sight - Kapitel 42
- Taylor. Vi måste prata, ring mig när du hör detta. Sa jag och la på.
Damdamdamdam. Vadå nästan? Vad är det som inte står helt rätt till?
Efter ungefär 10 minuter ringde jag igen. Inget svar den här gången heller. Han är säkert upptagen med något. Tänkte jag. Och med det slutade jag ringa. När jag kom hem gick jag direkt in i duschen. Jag duschade ett långt tag och jag vred på värmen mer och mer hela tiden.
TAYLOR'S PERSPEKTIV
Plötsligt ringde April. Jag orkade inte prata med henne, allt hon har och säga är säkert bara massa dryga kommentarer. Tänkte jag. Jag klickade på upptaget knappen och några sekunder senare fick jag ett sms från Telesvar. April måste ha spelat in ett meddelande. Jag lyssnade av det.
- Taylor. Vi måste prata, ring mig när du hör detta.
Jaså, nu vill hon mig något. Det kunde hon väl sagt innan hon ignorerade mig totalt. Tio minuter senare ringde hon upp igen. Jag svarade inte den här gången heller.
- Jag får väl ringa upp senare. Sa jag tyst för mig själv.
Jag som tagit mig hem från berget gick upp på mitt rum och satte mig i min säng. Jag la huvudet i händerna och kollade ner i golvet. Sedan kände jag att det var dags att ringa April. Signalerna kom och hon svarade.
- Hallå? Svarade hon.
- Hey. Du ringde.
- Mm ah. Har du tid nu eller?
- Yes. Whenever. Sa jag lite tyst.
- Va? Vad sa du?
- När som helst..
- Okej, jag kommer till dig nu. Sa April tillsist och la på.
Fem minuter senare knackade det på dörren.
- JAG ÖPPNAR. Skrek Makena från rummet bredvid. Och jag hörde henne springa till dörren med all fart hon hade.
APRIL'S PERSPEKTIV
Taylor ringde tillbaka och vi bestämde att jag kunde åka hem till honom direkt. Jag åkte dit och knackade på dörren. Och Makena öppnade.
- Hejsan. Sa hon glatt när hon öppnade.
- Hej du. Har du Taylor där?
- TAYLOR! Ropade hon in i huset.
- Säg till henne att komma till mitt rum! Hörde man Taylor säga inifrån.
Jag gick in i deras stora hall och hängde av mig min jacka och ställde ifrån mig mina skor. Sedan tassade jag in till Taylor's rum.
- Hej. Sa jag när jag kom in i rummet.
- Hej. Vad har du på hjärtat? Frågade Taylor surt.
- Jag orkar inte ha det såhär. Kan vi inte bara glömma allt och börja om?
Jag såg hur det började dra lite i Taylor's mungipor men han försökte dölja det så att jag inte skulle se att han vart glad över det jag sa. Jag gick och satte mig bredvid honom i sängen och kollade djupt in i hans ögon. Jag närmade mig honom och när jag precis skulle kyssa honom vände han bort sitt ansikte från mitt.
- Allt känns så tillgjort. Sa han när han vände bort ansiktet.
- Vadå?
- Äsch. Jag älskar dig. Sa han, och det värmde verkligen.
- Och jag älskar dig.
Den här gången gick kyssen igenom och vi satt där på hans säng ett tag och kysstes. Kändes som att det var månader sen jag fick känna hans mjuka läppar mot mina, och nu kändes allt bra igen.
Nästan ..
Damdamdamdam. Vadå nästan? Vad är det som inte står helt rätt till?
KOMMENTERA ALLT NI HAR FTW (:
Love At First Sight - Kapitel 41
- Jag vet inte om jag orkar bli sårad igen. Sa jag till honom.
Vad tror ni April kommer säga till Taylor när dom träffas?
- Vänta .. Va .. ?
- Ja, jag vet inte om jag orkar..
- Vad ska det betyda? Frågade han chockerande.
Jag tittade på honom och suckade.
- Jag vet inte..
Det kändes rätt bra att ha fått det sagt. Visst, jag älskar Taylor mest av allt. Men orkar jag verkligen mer?
Jag såg hur han vände blicken från mig. Jag såg hur han spände armarna. Helt plötsligt slår han ett hårt slag rakt ner i bänken så att jag hoppade till och ramlade av bänken. Han vände snabbt blicken mot mig. Jag ställde mig upp så fort jag kunde. Jag tror att mitt hjärta slutade pumpa blod för att jag började se en massa fläckar och helt plötsligt blev allting svart.
Jag öppnade ögonen. Vänta vad var det som hände egentligen... Jag såg Taylor stå och prata med en man med en vit rock. På rocken satt det en bricka, jag såg inte vad som stod på den men jag antog att han var en doktor. Inte så svårt att gissa med den vita rocken. Jag kände hur varm jag var och såg att jag hade en filt virad runt mig. Konstigt, tänkte jag för mig själv. Jag orkade inte röra på mig så jag vred bara runt på huvudet och kollade på alla människor som stressade runt för att allt skulle bli gjort. Mitt i bland folkmassan så såg jag Cam. Jag kände hur en tår rann ner för min kind, jag ville bara springa dit och krama honom. Jag satte mig upp och drog av mig filten. Taylor så att jag var på väg att ställa mig upp och kom och stoppade mig.
- Vart har du tänkt att ta vägen ? frågade han mig bestämt.
- Jag har tänkt att gå och säga hej till Cam. Sa jag och försökte trycka mig förbi honom men han drog mig tillbaka framför honom så att vi såg varandra i ögonen.
- Du svimmade nyss och nu tänker du gå till den man som är kär i dig!? sa Taylor och flinade.
I den här sekunden så kändes det som att jag var med i Eclipse.. när Edward försöker stoppa Bella från att träffa Jacob.
Jag kollade honom i ögonen och höjde på ena ögonbrynet..
- Du kan inte stoppa mig från att träffa honom. Han kommer alltid att finnas i mitt liv. Sa jag surt och sletmig ur hans grepp o gick mot Cam.
- Betyder det att jag inte kommer att vara kvar i ditt liv.. ? Frågade Taylor med en röst jag aldrig hört.
Jag stannade och kollade snabbt över axeln och sprang mot Cam som stod en bit bort.
- Cam!? Cam!? Skrek jag
- Ursäkta men Cam orkar inte med några jobbiga småflickor som du.. Sa en dam så otrevligt hon kunde.
- Hejsan, miss. Otrevlig! Jag är en väldigt nära vän till Cam och jag är Taylor Lautners flickvän. Sa jag och log.
- Så sött ... jo men det är klar du är, och jag är Ryans flickvän. Sa hon och skrattade så fult hon kunde.
- Nej tant, det är min vän Lana som är Ryans flickvän. Sa jag och blinkade åt henne.
Hon kollade på mig irriterat och ropade på livvakterna. Då såg Cam mig.
- April, vad gör du här ?? Sa Cam glatt och kramade mig.
- Jag är här med Ryan, Lana och Taylor för att Ryan har photoshoot. Sa jag
- Jaha okey vad kul! men du tror väl inte att din pojkvän kommer och slår till mig igen. Sa Cam på skoj.
- Hahaha, nejdå! Jag skulle inte våga säga pojkvän nu för tillfället. Sa jag och kollade ner i marken.
- Vadå ? Är ni förlovade? Frågade han allvarligt.
- Haha, nejdå! Det är mer åt andra hållet. Sa jag lite tveksamt.
- Nej vad tråkigt berätta...
TAYLOR'S PERSPEKTIV
Jag såg hur hon sprang mot Cam. Jag undrade om det någonsin skulle bli som gamla tider. Jag ville ha April i min famn. Jag ville att det bara skulle vara vi. Inte någon jobbit Cam eller någon Kristen. Jag såg nu att de stod och pratade. Jag såg också glimten i Cam's ögon när April sa något som jag inte kunde uppfatta. Cam tog April runt midjan och de gick iväg. Jag kände hur frustrerad jag blev och satte mig ner för att inte springa ikapp dem och döda Cam.
Jag kunde verkligen inte fatta vad det var som hänt. Varför jag förstört ALLT. Allt verkligen. Jag orkade inte sitta kvar längre blad allt stressat folk. Så jag ställde mig upp och gick fram till Lana.
- Jag orkar inte mer. Kan du säga till Ryan att jag går hem? Sa jag till Lana.
Hon la sin hand på min axel, nickade och log.
Jag gick hem och hämtade nycklarna till min Range Rover och sedan åkte jag iväg till utkiksberget som jag alltid åker till när jag har något att tänka över. Det jag visade för April en gång i tiden. Det jag lite ångrar att jag visade för April.
Just nu kändes det som att hela min värld höll på att gå under. Att jag inte hade någon kvar. Jag satt ett tag på en sten uppe på berget och kollade ut över LA.
April's blick som hon gav mig efter att jag frågade henne ifall jag inte skulle stanna i hennes liv spelades upp om och om igen i mitt huvud.
APRIL'S PERSPEKTIV
Att jag inte svarade på Taylor's fråga ångrade jag lite nu i efterhand. Det är väl klart att han kommer stanna i mitt liv. Och att jag följde med Cam var väl inte heller så smart. Men jag måste ju få ha vänner.
Jag berättade för Cam om vad Taylor gjort. Att han kysst Kristen och kommit hem och låtsas som att inget hade hänt. Alltså hade han inte ens tänk berätta det.
- Jag har alltid trott detta om Taylor. Sa Cam efter att jag berättat allt, även fast jag tror att han bara sa det för att visa medkänsla.
- Nä, jag tror inte det. Taylor är en bra kille. Den bästa killen. Och även fast jag vill förlåta honom, är det svårt.
Det som kändes så bra med att prata med Cam var att han verkligen förstod vad jag menade. Som att han varit med om det själv.
- Du är kär i honom, allt är svårt då. Och han är kär i dig, även fast han kanske inte visar det så tydligt som du vill. Sa Cam och gav mig ett ledsamt leende.
Allt Cam sa var så bra. Allt passade verkligen in på mig. Jag kunde dock inte riktigt fatta hur han kunde förstå mig så pass bra som han gjorde. Helt otroligt.
- Visa att du älskar honom nu istället för att vara sur. Tillade Cam.
Vi som gått en långpromenad längs stranden var nu på väg tillbaka och jag bestämde mig för att svänga av så jag kunde komma hem så snabbt som möjligt. Jag kramade om Cam och vi skildes åt.
Jag kände att den här långa dagen behövde avslutat så ett bra sätt. Så jag bestämde mig för att ringa till Taylor. Jag skrev in hans namn på min iphone och det började ringa. Signalerna kom men han svarade inte. Jag pratade in ett meddelande ut ifall att han inte skulle märka att jag ringde några fler gånger.
- Taylor. Vi måste prata, ring mig när du hör detta. Sa jag och la på.
Vad tror ni April kommer säga till Taylor när dom träffas?
Och detta är verkligen inte slutet för er som trodde det. Kommer massor mer! Och glöm inte kommentera innan ni går!
Love At First Sight - Kapitel 40
- Lana och April, vi måste berätta en sak. Sa Lana's pappa när vi satt och åt.
Hmm, vad händer nu? Gör April slut med Taylor? Är detta slutet?
Ryan
- Vadå? Frågade Lana.
- Eftersom att du verkar ha hela ditt liv här, haha. Så har vi köpt ett hus här. Både jag och mamma har fått jobb här också. Så allt är fixat!
Jag och Lana kollade på varandra och man såg hur våra ansikten lyste upp av glädje.
- Va? Seriöst? Menar du det? Frågade Lana.
- Ja! Absolut, två hus bort. Är det inte bra?
- Jo, verkligen. Gud vad glad jag blir!
- Du har även fått en plats i April's skola.
Lana sprang iväg och plockade upp din iphone och ringde Ryan så fort hon kunde.
- Jag ska flytta hit! Hörde man henne säga ifrån hallen.
Det kändes verkligen bra att hon flyttat hit. Nu behöver jag inte vara så nervös inför skolan. Att jag ska bli ensam, eller inte passa in. Vilken tur man har ibland alltså. Plötsligt hörde jag min mobil plinga till. Jag gick fram till den och plockade upp den. Sms från Taylor. Egentligen hade jag ingen lust att kolla på det. Men jag kände mig tvungen ändå.
"Förlåt för allt. Verkligen, förlåt."
Bäst att ge honom en chans till kanske. Tänkte jag. Så jag smsade honom tillbaka.
"Jag älskar dig. Puss"
Jag orkade inte bråka längre. Men jag var dock inte säker på om jag kunde förlåta honom ännu. Eftersom att jag snart skulle sova var det på tiden att plocka fram kläder till imorgon, även fixa väskan jag ska ha. Sedan var det dags att sova. Jag tog en snabb dusch och sedan tvättade jag ansiktet.
Nästa morgon vaknade jag väldigt nervös. Att börja i en ny skola var ganska stort för mig. Jag har bara gått i en skola i hela mitt liv. Så ja, det var rätt stort. Jag klädde på mig mina ljusblåa jeans, ett svart linne och en svart spets t-shirt, även sminkade jag mig. Sedan gick jag ner för att äta frukost.
När det var dags att gå till skolan mötte jag upp Lana utanför mitt hus och vi gick tillsammans till skolan. Det fanns ingen mening med att ta bilen eftersom att det var så pass nära. Vi kom fram till skolgården och det var fullt med folk. Eftersom att det var vårtermin nu så kände ju alla varandra. Jag och Lana är två av de få som inte kommer känna någon. Det var just det som gjorde allt så nervöst.
Vi gick in i skolan och en lärare visade oss vart vi skulle vara och när vi kom in i klassrummet satt alla helt tysta och tittade på oss. Vi fick presentera oss och sedan gå och sätta oss längst bak i rummet.
Dagen gick och skolan var helt okej faktiskt. Vi hade redan lärt känna några stycken. Efter skolan fick Lana ett sms av Ryan som sa att han skulle ha en photoshoot (Ryan är modell) och han undrade ifall jag och Lana ville åka med och kolla. Vi tyckte det var en grym idé så vi gick hem till mig och lämnade våra grejer. Sedan mötte vi upp Ryan, även Taylor utanför mitt hus.
Jag och Taylor var fortfarande lite smått kalla mot varandra, men vi försökte inte visa det så mycket. Så vi snackade på som vanligt. Fast jag kände verkligen hur allt var fake.
Vi kom fram till stället Ryan skulle fotas på och vi fick alla ett varmt välkomnande in. Det var några andra killar där inne som också skulle stå modell och Ryan gick fram och hälsade på dem. Verkade som att de kände varandra sen innan. Vi fick sedan gå och sätta oss medan Ryan fick byta om. Jag passade då på att prata lite med Taylor.
- Jag vet inte om jag orkar bli sårad igen. Sa jag till honom.
- Vänta .. Va .. ?
- Ja, jag vet inte om jag orkar..
- Vad ska det betyda? Frågade han chockerande.
Jag tittade på honom och suckade.
- Jag vet inte..
Det kändes rätt bra att ha fått det sagt. Visst, jag älskar Taylor mest av allt. Men orkar jag verkligen mer?
Hmm, vad händer nu? Gör April slut med Taylor? Är detta slutet?
KOMMENTERA!
Love At First Sight - Kapitel 39
- Du har säkert redan förstått vad som hänt. Och jag vill inte att du ska tro för mycket. Visst jag var väldigt berusad igår och gjorde saker jag inte skulle göra. Jag kysste Kristen, ja. Och att jag var full är inget att skylla på. Men allt är ett missförstånd, om jag fick göra om det skulle jag verkligen, verkligen inte göra det jag gjorde. Förlåt.
Hon kollade på mig och jag såg hur hon blev tårögd. Men det svaret jag fick hade jag verkligen inte väntat mig..
- Jag har ingen aning om vad jag ska tro just nu. Sa April och sedan rann tårarna ner för hennes kind.
- Du vet att jag älskar dig, bara dig April.
Hon skakade på huvudet och vände sig om.
- Jag vet inte. Sa hon.
- Men sluta ..
- Vadå sluta? Det är du som har gjort fel. Ska jag bara skaka av mig detta hur lätt som helst då eller tycker du? Dö. Sa April och sedan ställde hon sig upp och gick med raska steg där ifrån.
Jag kände att det inte var någon mening med att följa efter henne nu, hon kommer inte ge sig. Så jag satt kvar i soffan ett tag och försökte ringa Ryan. Men inget svar fick jag. Han måste väl ha lämnat mobilen på rummet.
Jag reste mig nu upp från soffan och gick med sakta steg ut till baksidan av hotellet. Där såg man världens utsikt. Jag stod där ett tag och bara kollade ut.
APRIL'S PERSPEKTIV
Gud, jag orkar verkligen inte med Taylor just nu. Fattar inte att han kunde göra så mot mig. Jag trodde det var MIG han älskade.. Tänkte jag för mig själv när jag skyndade mig från Lobbyn upp till vårt rum.
Jag kom upp och jag bytte snabbt om till bikini, jag drog på mig min badrock och tog mig sedan ner till Spa-våningen. Det kanske kunde få mig att slappna av lite vartfall. Vi ska ju trots allt åka hem imorgon, så jag vill att sista dagen ska vara lite bra åtminstone.
I hissen på väg ner ringde min iphone. På displayen stod det att Lana ringde.
- Hallå? Svarade jag.
- Hej, vart är du?
- Jag ska på spa nu.
- Aha okej, jag kommer också. Kan vara rätt skönt att slappna av lite.
Jag kom ner till sista våningen och gick in. Jag satte mig i en av fåtöljerna som stod inne på spa-avdelningen och väntade på att Lana skulle komma.
Ungefär 10 minuter senare kom hon ner i sin lila badrock och lila tofflor.
- Hej. Hur är det? Vad sa Taylor?
Det var svårt att få fram det jag ville säga utan att börja gråta och jag tror Lana märkte det.
- Okej, vi tar det sen. Nu går vi in och tar det lugnt! Sa Lana till mig så jag skulle slippa börja gråta inför alla människor.
Under hela massage tiden kunde jag inte sluta tänka på det Taylor sagt. Även fast jag faktiskt tror att han ångrar det, kan jag verkligen inte släppa att han kysst någon annan. Lite senare gick vi ut till poolen för att ta ett dopp i utomhus poolen.
- Taylor sa att det var han som kysste Kristen, inte tvärtom. Jag kan inte fatta det. Sa jag till Lana när vi hoppat i poolen.
- Va? Helt oroligt. Var allt Lana fick fram.
- Mh, allt blir helt fel ju. Det ska inte vara så. Fan.
- Vad gör du nu då?
Jag ryckte på mina axlar och sedan vart vi båda tysta. Ingen hade något mer att säga vid det tillfället.
Dagen gick och det blev sent. Det var nu dags att gå och sova. Jag hade verkligen ingen lust att sova tillsammans med Taylor den natten, så jag och Ryan fick byta rum med varandra.
- Är det helt okej att jag sover här inatt? Frågade jag Lana när jag tagit in alla min grejer i hennes rum.
- Jadå, jag och Ryan måste ändå kanske komma ifrån varandra lite grann haha.
Vi la oss i sängen och satte på TVn, på någon konstig fransk kanal visades Harry Potter, dubbad såklart. Men det gjorde ingenting. Den kvällen somnade vi med TVn på. Och nästa morgon vaknade vi av att musik spelades. Idag skulle vi även åka hem här ifrån. Bussen från hotellet går halv ett, och planet går halv tre.
Eftersom att vi packat allt igår behöver vi verkligen inte stressa idag. Vi strosade runt på hotellet fram till halv ett, då hoppade vi på bussen och åkte vidare till flygplatsen. Jag hade fortfarande inte kommit över det som hänt, så jag snackade inte direkt mycket med Taylor. Han gjorde inte heller mycket ljud från sig, inte till mig vartfall.
På flyget satt jag bredvid Lana hela vägen. Och när vi kom hem till Los Angeles åkte jag och Lana hem till mig medan Taylor och Ryan åkte hem till sig. Vi fick ett varmt välkomnande av våra föräldrar när vi kom hem. De frågade oss hur vi haft det och vi berättade att vi haft det jättebra. Hela veckan. Även fast det inte var helt sant.
Vi hade inte fått mat på hur länge som helst så mamma bjöd oss på pizza. Riktigt hyggligt tyckte vi.
- Lana och April, vi måste berätta en sak. Sa Lana's pappa när vi satt och åt.
Hmm, undrar vad Lana's pappa säger. Hihi
Glöm inte kommentera innan du går!
Love At First Sight - Kapitel 38
- April. Seriöst. Sluta, vad är det?
- Vad hände igår egentligen? Frågade jag.
Han tystnade och kollade på mig.
- Alltså ..
- Alltså, jag vet inte ..
- Jag vet inte? Vadå jag vet inte? Sa jag och suckade.
- Ja, jag vet inte..
Jag suckade än en gång och kände att jag inte orkade höra hans tjafs om att han inte kommer ihåg vad som hände.
- Äsch, klä på dig så går vi ner och äter. Sa jag till Taylor som fortfarande bara stod i kalsonger.
Jag gick och ställde mig vid dörren och drog på mig mina bruna uggs och väntade på att Taylor skulle bli klar. Sedan kom även han och satte på sig sina svarta Vans. Vi gick ut från hotellrummet och låste dörren, sedan gick vi över till Lana och Ryan och knackade på deras dörr. Vi fick inget svar så vi antog att de redan gått ner för att äta frukost.
Vi gick till hissen och jag tryckte på neråt knappen. Vi fick vänta ett tag innan hissen kom och sedan steg vi på den. Det var vi två och två andra tysktalande människor inne i hissen, så varken jag eller Taylor hade någon lust att prata. Vi kom ner till sista våningen och vi steg ut ur hissen och tog oss vidare till restaurangen. Precis innan vi kommit in i restaurangen kom det fram två tjejer till Taylor.
- Taylor? Skulle vi kunna få ta en bild med dig? Frågade de snällt.
Han nickade och ställde sig framför kameran tillsammans med tjejerna. Sedan fick de båda tjejerna en kram av Taylor. De såg väldigt lyckliga ut när de gick där ifrån.
Inne i restaurangen var det så mycket folk och så högljutt att man knappt hörde vad man själv tänkte. Och som vanligt kände man allas blickar på en när man gick där med Taylor Lautner.
- April, där sitter Lana och Ryan, kom! Sa Taylor medans han petade på min arm.
- Gå du, jag hämtar frukost. Sa jag till honom med en aningens sur röst.
TAYLOR'S PERPEKTIV
Vi skildes åt och jag gick till Lana och Ryan som satt och åt frukost.
- Tja mannen. Hur är det? Frågade Ryan mig.
- Ja, det är ju frågan det..
Han kollade på mig med chockad blick. Lana ställde sig upp och gick från bordet till buffén där April var.
- Vadå? Sa Ryan.
Jag satte mig ner på Lanas plats och närmade mig Ryan.
- Jag träffade ju Kristen igår. Och .. eh allt gick så fort, det slutade med att JAG kysste henne.. Jag vet inte vad som hände. Och jag vet att April förstod det igår när jag kom hem. Det var inte meningen att hon skulle få veta. Herregud..
Ryan bara skakade på huvudet och kollade ner i bordet.
- Herregud är det rätta ordet ja. Fattar du inte att du måste snacka med henne eller? Dumme fan. Sa han och log.
Jag visste ju inte hur April skulle reagera på detta, det är därför jag är så orolig för att berätta för henne. Allt skulle ju vara bra.. Tänkte jag. Det var ju faktiskt bara några dagar kvar här och jag ville att det skulle bli så bra som möjligt.
APRIL'S PERSPEKTIV
- April! Hörde jag Lana ropa efter mig.
Jag vände mig om och såg henne komma springande. Men när hon kommit allt närmare mig sprang hon i en liten vattenpöl och halkade på det hala golvet. Alla vände sig om och kollade på Lana som låg på golvet och skrattade ihjäl sig.
- Haha! Fyfan vad kul! Sa jag till henne samtidigt som jag satte mig ner på huk bredvid henne.
När Lana insåg att alla kollade på henne satte hon sig fort upp och jag fick hjälpa henne komma upp från golvet.
- Herregud, vad pinsamt. Sa hon senare.
- Jag tycker det var rätt kul haha!
Vi gick vidare in i buffén så att jag skulle kunna ta lite frukost till mig själv.
- Alltså, jag måste bara fråga. Vad är det som har hänt? Frågade Lana, när vi lugnat ner oss från allt skrattande.
- Vadå?
- Ja, du och Taylor?
- Jaha, jo. Jag tror att han har varit otrogen. Eller ja .. typ. Sa jag tveksamt.
Det kändes verkligen inte bra att anklaga Taylor för att ha varit otrogen, för han är en såpass bra kille.
- Vadå då? Frågade Lana sen.
Jag berättade om igår när han kom hem, och hon vart rätt chockad själv. Inte trodde hon att Taylor skulle göra något sånt. Vi gick iallafall och tog frukost till mig och sedan gick vi och satte oss igen.
- Jag måste prata med dig April. Sa Taylor när jag precis satt mig ner.
- Får jag äta först?
Taylor nickade och han gick själv iväg för att hämta något att äta.
När vi båda ätit klart sa Taylor till mig att han ville prata, så vi gick ut från restaurangen upp till lobbyn, vi satte oss i en soffa och Taylor började berätta om vad som faktiskt hänt.
TAYLOR'S PERSPEKTIV
Jag ville gärna få ut mina känslor till April, så vi gick och satte oss för att prata.
- Du har säkert redan förstått vad som hänt. Och jag vill inte att du ska tro för mycket. Visst jag var väldigt berusad igår och gjorde saker jag inte skulle göra. Jag kysste Kristen, ja. Och att jag var full är inget att skylla på. Men allt är ett missförstånd, om jag fick göra om det skulle jag verkligen, verkligen inte göra det jag gjorde. Förlåt.
Hon kollade på mig och jag såg hur hon blev tårögd. Men det svaret jag fick hade jag verkligen inte väntat mig..
Hihi vad tror ni April svarar?
Nu är jag back on track, ska försöka uppdatera sååå mycket som möjligt! Så kommentera om ni vill ha ett till kapitel idag!
Love At First Sight - Kapitel 37
Vi gick runt och kollade i de olika butikerna ett tag, vi plockade även på oss lite olika souvenirer och grejer. Men när vi gått där ett tag ser jag ..
Vad tror ni han säger till April, hihi?
..Kristen Stewart stå och kolla in i ett skyltfönster.
- Taylor. Ser du ? Sa jag och pekade.
Han kollade dit och sedan tittade han på mig med världens leende. I nästa sekund sprang han fram till henne och kramade om henne. Visst, jag borde inte känna mig svartsjuk, men jag kunde verkligen inte undgå att känna så. Vi stod kvar ett tag och kollade, men när Taylor kramat klart Kristen kollade han på mig och gjorde en rörelse med handen för att få mig att komma. Jag gick dit med en lugn fart och när jag kom fram la han armen runt mig.
- Det här är min flickvän, April. Sa han till Kristen.
Det kändes så bra att han presenterade mig som hans flickvän. Jag skakade hand med henne och hon log mot både mig och Taylor.
- Vi kan väl ses ikväll ? Frågade hon oss.
Både jag och Taylor nickade och sedan skildes vi åt.
Vi fortsatte gå vidare till McDonalds och köpte varsin meny. Vi åt ett tag och när vi sedan var klara gick vi till busshållplatsen. När vi väntat i drygt 5 minuter kom den blåa bussen och hämtade upp oss. Vi gick på och satte oss på platserna längst bak i bussen. Och bussen började köra iväg.
Vi kom fram till hotellet igen, Taylor sprang upp på hotellrummet tillsammans med Ryan medans jag och Lana gick ner till snackbaren för att ta något att dricka. När jag kom upp på hotellrummet såg jag Taylor stå framför spegeln i sina fin kläder. Han hade även fixat håret som han inte brukar bry sig så mycket om.
- Jaha, vad ska du göra då? Frågade jag honom när jag steg innanför dörrkarmen.
- Jag ska träffa Kristen. Vi tänkte bara gå ut och äta lite och snacka.
- Jag trodde vi alla skulle få träffa henne .. ? Sa jag fundersamt.
Han tystnade ett tag.
- Alltså. Hon vill bara träffa mig. Jag är ledsen. Sa han och kollade på mig med en lite sorgsen blick. Dock förstod jag att han inte alls vart ledsen för det. Jag tror han faktiskt ville träffa henne ensam.
Jag hade ingenting att säga så jag bara nickade och gick in i badrummet för att ta en dusch.
- Ja men, jag går nu då. Jag kommer väl om någon timme. Sa han och gav mig en puss.
Men den timmen var inte bara en timme. Flera timmar gick och det blev allt senare. Och eftersom att jag är lite rädd av mig vågade jag inte sova ensam på hotellrummet. Speciellt inte efter allt som hänt. Så jag la mig i sängen satte på TVn och bara väntade, och väntade, och väntade. Taylor kom aldrig. Jag vart också allt tröttare, så jag försökte ringa till honom. Men han hade såklart lämnat mobilen hos mig.
- Herregud .. Sa jag tyst för mig själv.
När klockan började närma sig halv 2 kände jag mig tvungen att sova. Så jag släckte lampan och stängde av TV. Hela tiden tyckte jag att jag hörde ljud och såg massa rörelser. Så det slutade med att jag slog på TVn och lampan igen. Jag ville inte heller gå över till Lana och Ryan, för då kanske jag stör dem. Så jag satt kvar i min ensamhet.
Plötsligt hörde jag en nyckel sättas i låset på utsidan av dörren, och dörren öppnades sakta, nästan som att han inte ville att jag skulle höra att han kom tillbaka.
- Taylor? Sa jag när jag hörde någon klampa in i rummet.
- Ahh .. Svarade Taylor som verkade helt borta.
Jag satte mig upp i sängen för att se hur det gick för honom. Han såg inte ut att kunna hålla balansen så jag ställde mig upp för att hjälpa honom. Jag gick fram till honom och tog tag runt hans rygg för att honom uppe på fötterna. Vi tog oss fram till sängen så han kunde sätta sig där.
Men när han satt sig ner och kollade på mig såg jag det. Han var helt röd av läppstift runt munnen. Nej, det kan inte vara sant. Tänkte jag.
- Taylor, vad har du gjort? Frågade jag oroligt.
- Va? Nä jag har inte gjort något. Sa han.
- Sluta ljug.
Jag hade inget mer att säga till honom så jag gick in i badrummet, låste dörren och ställde mig framför spegeln. Jag stod där ett tag och bara kollade rakt in i mina egna ögon och funderade.
- April? Sa Taylor och knackade på badrumsdörren.
- Jag orkar inte .. Sa jag och gick ut från badrummet direkt till sängen.
Jag la mig under täcket och släckte lampan som satt över min sida av sängen. Jag somnade även rätt fort.
Nästa morgon vaknade både jag och Taylor rätt sent, jag kände mig fortfarande rätt sur på Taylor, så jag hade ingen lust att prata med honom.
- April. Vad är det? Varför beter du sig så där?
Jag kollade på honom och gav honom blicken och gick sedan in i badrummet för att byta om till jeans och en tröja.
- April. Seriöst. Sluta, vad är det?
- Vad hände igår egentligen? Frågade jag.
Han tystnade och kollade på mig.
- Alltså ..
Vad tror ni han säger till April, hihi?
Och förlåt för att jag SUGER på att uppdatera, men det är svårt när man inte har någon fantasi längre, hehe.
Love At First Sight - Kapitel 36
Taylor och jag låg kvar där ett tag och kunde inte sluta skratta. Så klumpiga kan man ju inte vara. Tänkte jag. Vi tog oss upp och gick ut i backen med skidorna på varsin axel. Sedan åkte vi ner igen till liften.
När vi åkt ett långt tag ville Ryan prova sig på ett av hoppen i Snow Parken. Dock klarade han det inte så bra som han trodde ..
Han beräknade sitt hopp fel och tappade balansen medans han var i luften. Han landade fel och slog flera kullerbyttor. Det gjorde att han tappade båda skidorna, från en början stog vi andra tre och skrattade lite smått åt honom. Men när vi såg att han låg kvar i samma position ett långt tag fattade vi att det inte var på skoj. Vi åkte försiktigt ner till honom och Lana tog av sig skidorna och sprang fram till honom. Hon satte sig ner på knäna bredvid honom och la handen på hans rygg.
- Ryan? Sa hon försiktigt.
Inget svar fick hon. Hon började ruska om honom men hon fick inget svar där heller.
- April? Taylor? Vad händer? Sa hon och kollade på oss. I nästa sekund kunde jag se tårar rinna ur hennes ögon.
Plötsligt hörde man fniss från Ryan. Han satte sig upp och med det började han skratta hysteriskt.
- Där blev ni allt oroliga! Sa han och kollade på mig och Taylor.
När han sen vände sig om mot Lana och såg henne gråta vart han tyst.
- Det var verkligen inte kul. Jag hatar dig! Sa Lana och knuffade till Ryan.
- Förlåt älskling, kändes bara så klockrent! Sa han, satte sig upp och kysste Lana.
Efter det var vi rätt utmattade och bestämde oss för att åka tillbaka till hotellet. Jag och Lana kände för att gynna oss en liten spa tur. Så vi bytte om till Bikini, tog med oss varsin handduk och gick ner till spaavdelningen.
Vi fick gå igenom allt från ryggmassage till ansiktsbehandling. Riktigt skönt var det. Sedan tog vi oss ett dopp i poolen.
När vi var klara där gick vi tillbaka upp på hotellrummen. När jag kom in på rummet hörde jag att duschen var igång. Så jag antog att det var Taylor som var där. Jag knackade på dörren och sa att jag kommit tillbaka. Som svar fick jag bara ett "Okej". Jag bytte om till min rosa velourdress, jag slog på LED TVn och la mig i sängen.
Efter några minuter kom han ut ur badrummet med bara en handduk knuten runt midjan.
- Du.Är.Snygg. Sa jag när han kom ut och var helt fuktig.
- Haha, ska du säga. Sa han och blinkade med ena ögat åt mig.
Han hämtade ett par nya kalsonger och ett par mjukisbyxor och gick in i badrummet igen och satte på sig det. Han kom ut sen igen och la sig bredvid mig i sängen. Han började kyssa mig och sedan nafsade han mig på halsen. Antagligen för att jag är så svag för det. Men han slutade nästan lika snabbt som han började bara för att reta mig. Jag kollade surt på honom och kysste honom igen. När vi kyssts ett tag knackade det på dörren. Jag suckade och gick till dörren för att öppna. Där stod Lana och Ryan.
- Vi tänkte ta bussen in till stan, eller vad man nu kallar det för. Vill ni följa med? Frågade Lana mig.
Jag kollade på Taylor för att se om man nickade eller skakade på huvudet. Han nickade med glädje.
- Ja men visst, vi följer med!
Jag bytte om till mina blå jeans, ett svart linne och en ljusblå kofta över det. Jag tog även min svarta halsduk till det. Taylor plockade på sig sina favoritjeans och en svart långärmad tröja. Sedan satte vi på oss skor och jacka. När vi var klara gick vi med Ryan och Lana ner till busshållplatsen utanför hotellet. Vi tog en direkt buss ut till stan som tog ungefär 30 minuter. När vi kommit fram vart vi helt förvånade över hur lite folk det faktiskt var där. Inte en kotte någonstans.
Vi gick runt och kollade i de olika butikerna ett tag, vi plockade även på oss lite olika souvenirer och grejer. Men när vi gått där ett tag ser jag ..
Vad är det hon ser tror ni?
Kommentera om ni vill ha ett till inlägg så fort som möjligt! :))
Love At First Sight - Kapitel 35
Innan vi blivit klara knackade det på dörren.
- Öppnar du? Frågade Taylor mig.
Jag gick och öppnade dörren och där stod en av hotellets roomservice med ett kuvert. Han gav mig det och jag öppnade det. På det stod det ..
"Eftersom att ni har begärt att äta i en privat salong, har vi flyttat er till salong 5."
- Eh, Taylor. Vad är detta? Sa jag och gav Taylor brevet.
- Haha ja, jag och Ryan tyckte det kunde vara mysig att äta avskilt från de andra.
Vi blev klara och gick från hotellrummen ner till Salong 5. Det var en stor sal med ljuskronor och massa fina tavlor. Mitt i salen stod det även ett stort piano. De hade ställt in ett bord med fyra stolar runt som vi skulle sitta vid.
- Varför allt detta för? Frågade Lana som höll Ryan i handen.
Det var ingen av killarna som svarade, men de tog oss till bordet och drog ut stolarna så vi kunde sätta oss på dem. Sedan satte Ryan sig ner på sin egna stol och Taylor sprang bort till pianot och viskade till han som spelade det. När han började gå tillbaka till bordet började pianisten att spela Apologize. Han valde såklart den låten för att det är hans favoritlåt.
Han satte sig ner på sin stol vid bordet och vi började småprata. Lite senare kom vår mat och dricka ut.
- Det känns rätt coolt att ha det såhär VIP ändå. Hihi. Sa jag.
De andra skrattade och höll med mig. När vi ätit upp maten ställde sig Taylor upp och frågade mig om jag ville dansa. Haha. Jag kan verkligen inte dansa, men jag följde med honom upp iallafall.
När vi dansade där i den stora salen med musiken i bakgrunden kändes det verkligen sagolikt. Till slut stannade vi upp och kysste varandra mitt i salen. Och jag hörde i Lana säga "Naaw" i bakgrunden. När vi var klara gick vi och satte oss vid bordet igen. Vi satt kvar ett tag och drack upp det sista ur våra glas. Sedan var det dags att gå på underhållningen, de hade disco på hotellet varje dag från 00.00 till 02.00. Vi gick på det och hade det riktigt trevligt, vi dansade nästan hela tiden och blev jättetrötta.
När discot stängde igen gick vi upp på hotellrummet. Jag tog en snabb dusch tillsammans med Taylor och sedan gick vi och la oss. Vi sov riktigt gott den natten, även om det hänt massa grejer under dagen.
Nästa morgon vaknade vi upp och ingen av oss var utvilade, vi hade sovit så otroligt kort tid den natten. Jag tog mina gråa jeans, ett vitt linne och en rosa tjocktröja. Och vi gick ner till restaurangen för att få i oss lite mat. När vi var klara gick vi upp på hotellrummet igen för att sätta på oss våra skidkläder. Jag som precis köpt nya skidkläder satte på mig dom med glädje och sedan tog vi oss ut till backen tillsammans med våra skidor.
Eftersom att ingen av oss åkt skidor på länge valde vi att åka en av de enkla backarna först, så vi satte på oss utrustningen och åkte upp med knappliften i den lilla backen. Det var verkligen inga problem att åka ner igen så vi tog en lite större backe. Jag och Taylor tog ankarliften upp och Ryan och Lana kom en bit efter oss.
Vi pratade en hel del under den lilla biten med liften och det spårade ur rätt mycket. Vi började flumma runt och det slutade med att vi ramlade. Vi fick försöka krypa till sidan av liften och sedan ta oss där ifrån.
- Haha ägda! Ropade Ryan till oss när Lana och Ryan åkte förbi med liften.
Taylor och jag låg kvar där ett tag och kunde inte sluta skratta. Så klumpiga kan man ju inte vara. Tänkte jag. Vi tog oss upp och gick ut i backen med skidorna på varsin axel. Sedan åkte vi ner igen till liften.
När vi åkt ett långt tag ville Ryan prova sig på ett av hoppen i Snow Parken. Dock klarade han det inte så bra som han trodde ..
Ganska kladdigt inlägg måste jag säga. Men ja, jag ska bättra mig.
Och förlåt för dålig uppdatering, men jag har haft så mycket att göra. Dock blir det bättre nu när jag får mindre i skolan. hihi :)
KOMMENTERA
Answer
Svar - I Schweiz pratar de typ Tyska, Franska, Italienska och något mer språk. Och eftersom att detta hotellet ligger på gränsen till Italien snackar de Italienska där. :)
Love At First Sight - Kapitel 34
När vi båda vaknade igen var vi framme i det vita vinterlandet. Snön flög omkring utanför fönstret. Och det var verkligen härligt att se snön igen.
Vad kan det stå på kuvertet tror ni?
Från fönstret kunde vi även se massa stora vita berg toppar. Så underbart vackert. När vi kom av flyget fick vi hämta vår packning och gå ut till bussen som skulle hämta oss. Bussresan var ungefär en halvtimme lång och det var verkligen vackert att få se alla små byar och berg som vi åkte förbi. Vi kunde även se massa getter lite här och där. Underbart.
När vi kom fram till St. Moritz - Kempinski Grand Hotel fick vi två rum. Ett till mig och Taylor och ett till Lana och Ryan. De var precis bredvid varandra, så vi kunde gå över till det andra rummet när som. Vi packade upp våra grejer och la in det i garderoberna och jag testade min säng. Kände mig tvungen till att göra det. Sedan tyckte Ryan och Taylor att vi skulle gå ner och äta nått. För det var ju trots allt rätt länge sen vi fick mat.
Så vi gick ner till den ganska stora restaurangen och tog nått att äta. Det var ju all inklusive så vi kunde ta vad vi ville utan att behöva betala för det. Det kändes rätt bra. Vi satt där ett tag och pratade om den kommande veckan och om allt annat som man kunde prata om. När vi sedan kändes oss klara tänkte vi kolla oss omkring lite grann på hotellet.
Vi gick runt ett tag och vi hittade ett fler tal små restauranger, ett spa med pool, en pianobar, och lobbyn. Resten var bara korridorer med massa rum.
- Vi kanske ska ta och hyra skidor nu? Sa Lana till oss när vi var mitt uppe i hotell vandringen.
Vi andra höll med, så vi gick ut till backen där även skiduthyrningen låg. Kön in till uthyrningen var lång, så det tog ett tag. Men det gjorde inte så mycket, det var rätt härligt att stå ute i kylan och kolla på när de andra åkte skidor i backen. Vid den tidpunkten längtade jag massor till imorgon när vi ska ut och testa på våra egna färdigheter.
Efter ett tag fick vi äntligen komma in och hyra skidor. Eller ja, Ryan hyrde en snowboard. När vi fixat allt det gick vi och ställde allt i vårt privata förråd som vi får låna under veckan.
- Kan vi inte vara ute ett tag? Frågade jag när vi ställt in våra grejer.
- Visst. Svarade Ryan och Lana och Taylor nickade.
Vi gick ut och fortsatte till en stor äng som var full med orörd snö. Det var en skyllt vid sidan av ängen, den var röd och det stod någonting på den, dock förstod vi inte vad som stod på skylten. Så vi struntade i den och sprang ut på ängen och hade snöbolls krig. Vi byggde även snögubbar och gjorde snöänglar med mera.
Men när vi har som roligast kommer det ut en man och skriker på oss med en italiensk brytning.
- Hörrni! Sluta! Ni får inte vara där !!
Vi slutade och kollade på varandra och sedan på honom.
- Men sluta stå och stirra! Kom hit nu! Skrek han.
- Vad i helskotta. Sa jag och kollade på Lana.
- Undrar vad som står på skylten egentligen. Sa Ryan.
Ingen av oss kunde Italienska så ingen hade något svar på det. Vi följde iallafall med honom in i lobbyn och han pekade på några stolar runt ett bord, sedan bad han oss sätta oss på dem och vänta på honom.
Vi satt som frågetecken där och väntade på att han skulle komma tillbaka.
Efter fem minuter kom han tillbaka tillsammans med en annan man. De satte sig ner vid samma bord som vi och de kollade allvarligt på oss.
- Ni har ingen aning om vad som står på den där skylten va? Frågade den ena mannen.
Vi skakade på huvudet allihopa. Jag kände mig fortfarande som ett frågetecken, och jag antar att de andra också kände så.
- Nu är det så att vi har ansvar för vad som händer här på hotellet och vad som händer gästerna, så vi vill inte att ni går dit igen. För det är en sjö där under, och även om isen verkade vara hur tjock som helst, så är den genom smal. Ifall ni hade haft otur hade ni kunnat lega på botten just nu. Sa den ena mannen.
Vi blev alla rätt chockade över det han sa. Men vi sa att vi inte skulle göra om det, han lät oss gå då. Så vi gick upp till vårt rum igen.
- Gud, honom vill jag inte se igen. Vad pinsamt. Sa jag. Lana instämde.
- Haha vad är grejen? Alla gör fel, det är ju bara kul! Sa Taylor och skrattade.
Jag skrattade också och slog till honom på armen. Det började närma sig middags tid så när vi kom till våra rum bytte vi om till lite finare kläder. Jag tog min röda tighta klänning med lite rosett detaljer på, och mina röda pumps. Taylor plockade på sig sin svarta kostym med en ljusgrå skjorta och en grå siden slips.
Innan vi blivit klara knackade det på dörren.
- Öppnar du? Frågade Taylor mig.
Jag gick och öppnade dörren och där stod en av hotellets roomservice med ett kuvert. Han gav mig det och jag öppnade det. På det stod det ..
Vad kan det stå på kuvertet tror ni?
KOMMENTERA!!! :))))
Love At First Sight - Kapitel 33
Vi kom allt närmare och när vi var helt framme gick vi fram till en av poliserna och frågade om dom hittat nått. Han började fråga oss om vad som hänt. Vi började berätta om lådan och Taylor berättade om anteckningen i mobilen. Att få höra det gjorde mig aningens rädd.
Han bad oss att följa med in i huset och han ledde oss in i köket och pekade på köksön. Med kökets vassa kniv hade det med bladet inristat ..
April och Taylor på flyget.
"Don't fuck with me."
Stod det på bordet.
- Vad är det som händer? Frågade jag Taylor.
- Du, jag har ingen aning. Svarade han.
Polisen tyckte inte det var en sån stor grej eftersom att ingenting hade hänt egentligen. Så de släppte allt och gick vidare. Även jag och Taylor gjorde det.
Dagarna gick och det var dags för mig att packa till skidresan. Jag plockade fram underställ, skidkläder, jeans, varma tröjor och även lite finare kläder ifall vi skulle gå ut och äta. Under tiden jag packade ringde min telefon. Jag gick för att kolla vem det var som ringde. Och på displayen stod det "Cam". Vad vill han? Tänkte jag för mig själv.
- April Williams. Svarade jag.
- Hej, det är Cam. Jag tänkte bara berätta en sak.
- Jaha okej. Kör på.
- Ja, alltså. Det är så att.. Hm..
- Cam, kom till saken.
Han tystnade ett tag, och det verkade som att han försökte formulera meningen i sitt huvud.
- Alltså. Du vet när du var hemma hos Taylor. Och det hände lite grejer?
- Mm. Svarade jag.
- Det var jag. Förlåt verkligen. Jag var full, jag visste verkligen inte vad jag höll på med. Förlåt igen.
Det han sa chockade verkligen mig. Jag kunde verkligen inte tro att Cam, snälle Cam kunde göra något sånt.
- Kom hit nu. Sa jag till honom med allvarlig röst. Och la på innan han hann svara.
Han kom en halvtimme senare, när han kom in såg han verkligen ut att skämmas. Han försökte krama mig, men jag nekade den direkt och vände ryggen åt.
Jag gick in i vardags rummet och han följde efter och satte sig i soffan mittemot mig.
- Berätta. Varför? Sa jag till honom.
Han började berätta att hans flickvän gjort slut med honom efter att hon sett bilderna på mig och Cam. Och han insåg då att det var mig han älskade. Jag hade ingen aning om vad jag skulle svara på det. Så jag satt bara tyst och kollade ner på mina händer som jag knöt eftersom att jag blev nervös och stressad.
- Taylor kommer snart, det är nog bäst att du går. Var det enda som jag fick fram. Visserligen var det inte sant, men jag behövde få bort honom.
Han ställde sig upp och gick ut ur huset. Jag satt fortfarande kvar i soffan när han gick ut. Efter ett tag plockade jag upp telefonen och ringde Lana. Hon gick från Ryan direkt och kom hem till mig rätt snabbt. Hon hjälpte mig att packa och vi snackade igenom allt som hänt. Det kände så bra att ha en tjej kompis här. Ett tag vartfall. För hon åker tillbaka till New York när vi kommer hem från Schweiz, då börjar skolan igen också.
När jag packat klart gick Lana hem igen. Det var kväll och pappa fick äntligen komma hem från sjukhuset. han var visserligen fortfarande inte så pigg, så han gick och la sig direkt. Även jag kände att jag behövde sova så jag och och la mig, måste vara utvilad imorgon när vi ska flyga till Schweiz.
Precis innan jag somnade fick jag ett sms från Taylor och det stod.
"Godnatt älskling. Dröm sött."
Det kändes så fint att få ett sånt sms. Och det gjorde att jag somnade gott.
Nästa morgon blev jag tvungen att snabbt gå upp och fixa mig. Där efter åkte vi till LAX, flygplatsen i Los Angeles. Det var som vanligt full packat med folk, så det tog ett tag att checka in oss. Men när vi väl kommit in blev det allt lugnare. Eftersom att vi skulle till Europa gick vi till Tax-Free och shoppade lite grann. Jag fick med mig några parfymer och lite kläder. Även lite godis att tugga på under flygresan.
Klockan slog halv 9 och det var dags för oss att gå på flyget. Det var inte mycket folk på flyget så vi kunde i princip sätta oss var som helst. När vi lyft och var rätt högt upp satte de på en film. Jag har ingen aning om vilken film det var. Men jag började kolla lite på den. Mitt i filmen kände jag att Taylor tog min hand och somnade på min axel. Så söt han är. Tänkte jag. Ett litet tag senare somnade även jag.
När vi båda vaknade igen var vi framme i det vita vinterlandet. Snön flög omkring utanför fönstret. Och det var verkligen härligt att se snön igen.
Härligthärligt. Tror ni att April berättar för Taylor om vad Cam sa till henne?
Glöm inte kommentera!!! :)
Love At First Sight - Kapitel 32
- Haha. Du behöver inte sjunga älskling. Sa jag och kysste honom.
- Ah, nä jag förstår att du tycker det. Haha.
Han tog sig ur mitt grepp för att gå och hämta en film vi kunde titta på, så han började gå upp för trappan. När han nästan var halvvägs hörde jag en duns inifrån walk-in-closeten som låg i samma rum ungefär.
- Taylor ...
- Taylor, det lät inifrån garderoben.. Sa jag till honom och han gick tillbaka ner för trappan till mig.
- Det är säkert ingenting. Sa han.
Han gick till garderoben och öppnade den. Det var ingenting där. Men det låg en låda på golvet.
- Det måste varit lådan som ramlat ner. Inget speciellt ju. Sa Taylor.
Han stängde dörren igen och gick upp för trappan.
När han kommit upp för trappan och gått en bit hörde jag något inifrån garderoben än en gång. Men jag antog att jag inbillade mig, så jag brydde mig inte om det. Han kom ner lite senare med en film.
- Jag vet inte om jag hörde eller inbillade mig något. Men det lät från garderoben igen. Sa jag när Taylor kommit ner.
Taylor gick in i garderoben igen för att kolla än en gång om det var något där inne.
- Lådan ligger inte på golvet längre .. Sa han och kollade på mig allvarligt.
- Va? Jag har inte rört nått.
- Okej, vi går upp här ifrån nu. Sa han och han tog min hand och vi gick upp för trappan.
Han tog mig till köket och han plockade upp sin mobiltelefon som legat där hela tiden. Han skulle precis ringa ett samtal när han såg att han fått en ny anteckning. Han läste den.
"Bäst att gå här ifrån nu..."
- Men va i? Okej April. Det är nog bäst att vi går. Sa Taylor.
Eftersom att jag inte fick se anteckningen hade jag ingen aning om varför vi skulle gå där ifrån. Men vi gick lugnt och sansat ut från huset och ut från uppfarten. Taylor tog upp sin mobiltelefon och knappade in 911.
- Jag tror det är någon i mitt hus. Sa han väldigt allvarligt.
Jag kollade på honom med stora ögon och jag började få en liten aning om vad som var på gång. Taylor la på och kollade på mig.
- Polisen kommer snart. Men jag ska bara gå in och se om jag kan hitta nått. Stanna här. Sa han och gav mig en seriös blick.
- Va? Nej. Jag kan inte stanna här ensam.
- April.. Du stannar här. Sa han och kollade rakt in i mina ögon och den blicken kunde jag inte förneka.
Jag stanna utanför och knöt händerna för att jag blev så stressad. Och jag såg honom gå in genom ytterdörren som han stängde med en smäll. Jag fick ångest och bestämde mig för att gå in iallafall. Ifall det är någon där inne kan jag inte låta Taylor råka illa ut.
Jag gick in i huset och ropade efter Taylor. Men inget svar fick jag. Dock hörde jag någonting från övervåningen. Jag gick upp för trappan långsamt och jag försökte vara så tyst som möjligt. När jag kom upp på övervåningen ropade jag än en gång på Taylor. Men jag fick inget svar denna gång heller. Jag gick runt och kollade i de olika rummen men jag kunde inte hitta honom någonstans. Men när jag gick utanför toaletten hörde jag att kranen spolade.
- Taylor? Sa jag och knackade lätt på dörren.
- Ah kom in.. Hörde jag honom säga inifrån.
Jag öppnade dörren och såg Taylor stå där med blodiga händer.
- Men gud, vad har hänt? Sprang jag fram och frågade.
Han pekade på sin panna och han hade ett stort sår där.
- Vänta. Hur gick detta till? Frågade jag.
Han skakade på huvudet och sa att han inte hade någon aning.
- Jag vaknade bara upp på golvet och såg att mina händer var blodiga. Jag förstod ingenting. Allt var väldigt oklart för mig.
Jag gav honom en handduk som han kunde hålla för såret.
- Vi går hem till mig. Jag hjälper dig gubben. Sa jag.
Taylor verkade vara helt borta så jag stängde av kranen och ledde honom ut ur badrummet, ner för trappan och ut ur huset. Eftersom att vi inte bodde långt ifrån varandra kunde vi gå till mig. Tio minuter tog det ungefär innan vi var hemma hos mig.
När vi kom fram var vi ensamma hemma. Pappa var på sjukhuset och mamma var förmodligen med honom. Vi gick iallafall in i huset och in till badrummet. Jag sa till honom att sätta sig på pallen som stod bredvid badkaret medans jag gick för att hämta plåster.
När jag gick för att hämta plåster satte jag även på TVn i vardagsrummet, det kändes så tyst annars. När jag kom tillbaka in i badrummet satt Taylor fortfarande kvar på pallen.
- Tack för att du hjälper mig älskling. Sa han till mig när jag kom in.
- Jag älskar dig. Sa jag till honom.
Jag satte på kranen och höll en handduk under. Sedan började jag badda den på Taylor's panna. När allt blod var borta satte jag på några plåster. Det såg lite roligt ut, men det var ju bättre än att det var helt luftigt så massa bakterier kunde ta sig in.
- Det är nog bäst att vi går tillbaka för att se ifall polisen kommit. Sa jag.
Taylor höll med, så vi gick tillbaka till Taylor's hus. På lång väg såg vi massor med polis bilar stå utanför huset. Så vi förstod direkt att nått var på gång.
Vi kom allt närmare och när vi var helt framme gick vi fram till en av poliserna och frågade om dom hittat nått. Han började fråga oss om vad som hänt. Vi började berätta om lådan och Taylor berättade om anteckningen i mobilen. Att få höra det gjorde mig aningens rädd.
Han bad oss att följa med in i huset och han ledde oss in i köket och pekade på köksön. Med kökets vassa kniv hade det med bladet inristat ..
Damdamdam, vad händer nu då? :)
GLÖM INTE KOMMENTERA!
Love At First Sight - Kapitel 31
Jag gick iväg för att ringa till Lana som under natten sovit hos Ryan. Jag frågade om hon och Ryan ville åka med och dom tyckte det verkade jätteroligt. När vi sedan la på knackade det plötsligt på dörren ..
Vad är det som gömmer sig i garderoben tro?
Mamma, Taylor och jag tystnade. Jag och mamma var fortfarande nervösa över vad som hänt igår.
- Jag kan öppna .. Sa mamma.
Hon gick iväg och kollade ut genom fönstret.
- Det är polisen. Sa hon och kollade på mig och Taylor.
- Jag kommer snart. Sa jag till Taylor.
Jag lyfte mig från soffan och gick ut till hallen. Mamma öppna dörren.
- Hej .. Sa mamma till polismannen.
- Kan jag komma in ? Frågade polisen.
- Visst.
Polisen klampade in och gick in och satte sig i soffan. Taylor satt fortfarande kvar där inne och hälsade när polisen kom. Han satte sig ner i soffan bredvid Taylor.
- Det är nog bäst att ni sätter er ner.
Mamma och jag kollade på varandra, vi båda såg ganska oroliga ut. Vi satte oss ner i soffan mitt emot soffan polisen satt i och vi båda kollade på polisen.
- Vi har hittat Kevin. Men ..
- Men vadå? Frågade mamma.
Han tystnade ett tag.
- Vi hittade honom i väggrenen. Han var väldigt skadad. Han ligger på sjukhuset nu.
Jag satte handen för min mun och jag kände hur tårarna började rinna.
- Vi måste åka till honom! Sa mamma till mig.
- Nej. Han har inte besöks tid än. Jag kan ringa er när han är redo okej? Sa polisen till mamma.
Han ställde sig upp och gick ut ur huset. Sedan åkte han där ifrån. Jag kunde verkligen inte få fram några ord så jag gick ut i trädgården. Jag gick längst bort och satte mig i gräset tillsammans med min nya valp som jag förövrigt döpt till Lancelot. Jag satt där ett tag med Lancelot i min famn, jag tänkte på allt. Och jag kramade om honom hårt. Efter ett tag kom Taylor ut till mig, han la handen på min axel och satte sig bredvid mig.
- April.
Jag satte ner Lancelot och kramade om Taylor. Jag började gråta igen. Men jag kände verkligen hur han gav mig kärlek genom hans kram. Vi satt där ett tag och Taylor höll om mig hårt.
- Det blir bra ska du se. Sa han och pussade mig på pannan.
Det gick några timmar och under middagen ringde polisen till mamma.
- Vi kan åka in till akuten nu. Sa mamma.
Taylor var fortfarande kvar, han ville stötta mig fullt ut. Så vi åkte alla tre in till akuten, det tog ungefär 20 minuter och sedan var vi framme. Detta var andra gången på jättekort tid som jag var på sjukhuset. Kändes inte alls bra. Vi gick fram till disken och mamma frågade om Kevin Williams. De visade oss vägen till hans rum och sa att vi behövde vänta några minuter innan vi fick gå in. Vi satte oss utanför på varsin stol. Runt om kring mig var allt vitt, det var vitt stengolv och även väggarna var tapetserade med vita tapeter. Var femte sekund gick det en läkare förbi oss, alla verkade ha riktigt bråttom dit de skulle. Ett tag började jag drömma mig bort till Fuerteventura. Allt var så underbart där, allt var bra. För bra för att vara sant nästan, men ja. Allt var sant.
Några minuter senare kom det ut en sköterska ur rummet och lät oss komma in. Pappa låg i en säng, han hade bandage runt pannan och även runt magen och bröstet. Han var inte vaken när vi kom in, men vi började prata lite smått med honom ändå. Han kunde ju trots allt höra oss. Vi stannade kvar hos honom ett tag och efter drygt en halvtimme vaknade han. Eftersom att han var såpass skadad fick vi inte krama honom. Så vi fick endast stå och kolla på honom när han vaknade upp.
Det kom in en sköterska och började prata med oss alla. Hon berättade vad som hade hänt. Det visade sig att pappa skulle försvara mamma, men då knivhögg Jack Kevin. När mamma sprungit där ifrån slog han till pappa i huvudet så han fick en inre blödning. Vi vet sen inte vad mer som hänt, men vi hittade honom i en väggren några kilometer här ifrån. Så Jack måste dumpat honom där eller något sådant.
Vi åkte lite senare hem igen. Mamma stannade dock kvar hos pappa. Jag föreslog till Taylor att vi skulle åka hem till honom och sova där. För jag vågade inte sova ensam hemma. Inte efter allt detta.
Vi åkte förbi mitt hus för att hämta en liten packning och sedan åkte vi vidare till Taylor. När vi kom hem till honom gick vi direkt in på hans rum. Jag la min packning där och sedan gick vi till köket. Taylor berättade för mig att de var ensamma hemma, för hans föräldrar och Makena var på någon slags fest.
- Vi har ingen mat, ska vi beställa pizza? Frågade Taylor när han öppnade det tomma kylskåpet.
Jag höll med och han ringde direkt till ringpizza. Pizzorna kom 15 minuter senare och vi gick direkt in till köket och åt. Jag var riktigt hungrig så den blev uppäten rätt fort.
- Haha är du hungrig eller? Frågade Taylor.
Jag nickade och fortsatte äta. När vi båda var klara gick vi ner i Taylor och Makenas spelrum. De hade alla möjliga spel och tv-spel där.
- Guitar Hero? Sa Taylor till mig och blinkade med ena ögat.
Jag som aldrig spelat Guitar Hero höll det för mig själv och kaxade lite smått och sa att jag skulle slå honom hur lätt som helst. Han skrattade.
- Slå mig? Haha nejnejnej, skulle inte tro det va! Sa han och kysste mig på pannan.
Han satte på sitt PlayStation och han tog fram två gitarrer. Han gav den ena till mig och spelet började. Och jag insåg att det inte alls var så lätt som jag trodde det var, så jag låg jättemycket sämre till än vad Taylor gjorde. Han var ju verkligen ett proffs på det där.
- Haha, du skulle slå mig? Helt ute och cyklar älskling! Sa han och skrattade.
- Men sååå lätt är det inte när det är första gången!
- Vill du ha hjälp? Du verkar ha lite svårigheter. Sa han och blinkade åt mig.
Han ställde sig bakom mig och satte sina händer på mina händer. Och klickade på Singel Player. Han började trycka på mina fingrar som sedan klickade på tangenterna på gitarren, och jag insåg att jag aldrig skulle bli lika bra som han. Det var i sådana här tillfällen som Taylor gjorde mig tänka på annat än det som hänt. Han hjälpte mig verkligen massor.
När vi spelat i ungefär en timme hade jag samlat på mig massor med skills. Så nu var jag ändå ganska duktig. Kändes ganska bra faktiskt. När Taylor stängt av Guitar Hero såg jag att det fanns Sing Star Michael Jackson liggandes på golvet. Eftersom att jag älskar att sjunga så bad jag Taylor att vi kunde spela det också. Han gick självklart med på det och han lät mig börja sjunga. Jag valde Man in the Mirror eftersom att det är min favoritlåt.
Jag började sjunga och jag såg hur Taylor såg helt chockad ut.
- Du sjunger ju hur bra som helst!!! Sa Taylor och log mot mig.
Jag kände hur jag blev helt generad och jag gick fram och kysste honom. När jag sjungit klart var det Taylor's tur, egentligen ville han verkligen inte. För han tycker att han sjunger hur dåligt som helst, men eftersom att jag är så pass nyfiken av mig ville jag höra honom sjunga så jag tvingade i princip honom. Men när han började sjunga kände jag hur jag ville att han skulle sluta nästan lika fort. Bra var det verkligen inte. Jag gick fram till honom och kramade om honom så vi båda ramlade ner på soffan.
- Haha. Du behöver inte sjunga älskling. Sa jag och kysste honom.
- Ah, nä jag förstår att du tycker det. Haha.
Han tog sig ur mitt grepp för att gå och hämta en film vi kunde titta på, så han började gå upp för trappan. När han nästan var halvvägs hörde jag en duns inifrån walk-in-closeten som låg i samma rum ungefär.
- Taylor ...
Vad är det som gömmer sig i garderoben tro?
Jag känner att ni börjar bli dåliga på att kommentera igen, vad är problemet liksom?
Btw så har Natalia hoppat av bloggen, så nu är det bara Linnea igen. :)
Love At First Sight - Kapitel 30
-Va vem? Frågade jag förvånat.
- Du vet...
- Jack
Jag kände hur tårarna klämde sig fram i ögonen och de börja rinna. Mamma visade mig sen hennes handled. Den var helt blå.
- Vad har han gjort? Frågade jag.
Hon började gråta ännu mer och hon fick inte fram några ord.
Jack var min riktiga pappa. Mamma lämnade honom när jag var cirka 5 år. Han misshandlade mamma grovt och det lönade sig med att han åkte in i fängelse. Han satt där fram tills förra året. Och nu verkar han ha letat upp mig och mamma.
- Han försökte dra in mig i garderoben. Men jag kunde ta mig ur hans grepp. Sa mamma.
Det visade sig sen att han hunnit ta sig från huset innan polisen kom. De hade nu ingen aning om vart han har tagit vägen.
- Jag känner mig verkligen inte trygg här längre. Sa mamma.
Mamma träffade Kevin 2 år efter att hon lämnat Jack. Han är som min pappa nu. Så jag kallar honom för pappa, jag tänker inte på att han inte är min riktiga pappa.
- Vad gör vi? Frågade jag mamma.
- Jag ska snacka med poliserna. De kanske kan ha kontrollanter här under natten vartfall.
Mamma gick bort för att prata med poliserna. Hon kom tillbaka, och såg inte nöjd ut.
- De hade inga poliser som var lediga. Vi måste vara här ensamma i natt. Sa mamma.
- Men det är julafton! Det ska inte vara såhär. Var är pappa?
Mamma vart tyst och kollade på mig med en chockad blick.
- Jag vet inte ..
Jag började gråta igen.
- VADÅ JAG VET INTE? Skrek jag på mamma. Om pappa var borta skulle jag bli helt förkrossad.
- Vi ska göra allt vi kan för att hitta Kevin. Var det en polisman som kom och sa.
- Kom vi går in nu April. Sa mamma.
- Glöm inte att låsa alla dörrar och fönster innan ni somnar. Tillade polisen.
Vi gick in i huset. Julmusiken spelades fortfarande och ljusen stod tända på bordet. Allt var som det brukade. Men man kände ändå av något ont inifrån. Mamma gick och låste alla dörrar och fönster och jag satte på TVn i vardags rummet. Det var något julspecial program på MTV och jag stannade kvar och kollade ett tag. Efter ett tag kom mamma. Hon satte sig bredvid mig och vi satt där tysta ett tag och tittade på TV.
- Jag går upp och lägger mig nu. Sa jag.
Jag gick upp till mitt rum och bytte om, tog bort mitt smink och borstade igenom mitt hår. Sedan gick jag till min säng och plockade fram min mobiltelefon. Jag ringde till Taylor.
- Ah det är Taylor. Hörde man Taylor säga på andra sidan linjen.
- Hej älskling, det är April.
- Hej gumman. Hur är det?
Jag började berätta allt som hänt, och han gav sedan ett förslag på att komma över och sova där under natten. Vi la på och cirka 10 minuter senare knackade det på dörren.
- JAG ÖPPNAR! Skrek jag till mamma.
Jag sprang ner för trappan och kollade ut genom fönstret. Där stod Taylor. Jag öppnade dörren och han gick in, jag kramade honom och gav honom en kyss och sedan gick vi upp på mitt rum. Jag gick direkt och la mig i sängen, jag var så attans trött. Och Taylor började klä av sig, så han stod där i bara kalsonger. Jag kunde inte undgå att kolla in hans fina mage. Sedan kom han och la sig i sängen också. Han la armen runt min midja och började kyssa mig. Han började nafsa mig på halsen och vi låg där ett långt tag och kysste varandra.
Efter ett tag somnade vi båda. Nästa morgon när jag vaknade låg Taylor fortfarande och sov, han var så underbart söt när han låg där snarkade lite smått. Snart där på vaknade han, han kollade på mig och log.
- Du är så fin. Sa han till mig.
Jag kysste honom och kollade på klockan. Den var halv 11. Vi gick upp och Taylor satte på sig ett par mjukisar och en t-shirt. Vi gick ner och såg att det låg massor med julklappar under granen. Mamma måste ha varit uppe i natt och lagt dit dom, även fast hon var så uppspelt. Vi gick vidare in till köket och där satt mamma med en kopp té.
- Hej ungar! God jul. Sa hon till mig och Taylor.
Jag hällde upp en kopp till mig också och vi gick in och satte oss i vardags rummet. Jag slog på TVn och satte mig i soffan. Taylor kom där efter och satte sig bredvid mig. Han la armen om mig och jag lutade mig mot hans axel. Mamma kom in med ett kuvert till mig.
- Här öppna. Sa hon.
Jag öppnade det och i det stod det en ganska lång text. I slutet stod det någonting om skidor. På andra sidan stod det att jag fått en resa till Schweiz. Och jag fick ta med mig tre kompisar. Jag antar att mamma redan listat ut vilka jag velat ta med mig.
- ÅH Tack mamma!
Jag hoppade upp ur soffan och gav henne en stor kram. Sedan satte jag mig ner i Taylor's famn igen. Vi började små snacka och jag passade på att fråga om han ville följa med. Han ville självklart följa med och jag vart mer och mer taggad för varje minut som gick.
Jag gick iväg för att ringa till Lana som under natten sovit hos Ryan. Jag frågade om hon och Ryan ville åka med och dom tyckte det verkade jätteroligt. När vi sedan la på knackade det plötsligt på dörren ..
Vem står utanför dörren tror ni?
Glöm inte kommentera, som sagt, vi lever på era kommentarer!
- Linnea
Love At First Sight - Kapitel 29
Ryan tog årorna och vi åkte ut en bit på vattnet. man såg ingenting ner i vattnet så det var ändå rätt läskigt att sitta där, speciellt när det var mörkt ute också. Det var bara lamporna från träden som lyste upp allting.
Vi flöt runt ett tag på vattnet och det var riktigt mysigt faktiskt. Vi kunde även höra musik från bilen. Plötsligt började min telefon ringa. Jag vart så rädd att jag hoppade till. Det gjorde att hela båten gungade och ..
Det gjorde att hela båten gungade och alla ramlade i. Det som förvånade mig var hur grunt det var. Vattnet var ungefär till midjan på mig. Jag såg hur Lana ställde sig upp och kollade på sina kläder. Jag började skratta och till slut så kom hon emot mig och puttade mig baklänges.
Jag ramlade rätt på Taylor som hamnade i vattnet. Jag kunde inte riktigt hålla mig vid det tillfället. Jag stod där i en lerig klänning och nästan dog av skratt. Taylor tog sig upp på fötter och slängde sig på mig så att vi båda hamnade i vattnet. Vi skrattade båda två. Jag upptäckte efter en stund i det kalla vattnet att Lana och Ryan gick in mot land.
Taylor ställde sig upp tog min hand. Vi gick efter dom och kom efter en stund fram till land. Jag tog av mig skorna och ur rann en massa vatten och lera. Jag hörde hur Ryan stod en bit ifrån mig och skrattade. Jag tog upp lite av leran som runnit ur min sko och kastade det rätt i ansiktet på honom.
Han tystnade och kollade på mig väldigt surt.
Sen tog han upp lite lera och kastade på mig. Jag var precis på väg att kastade leran jag hade i handen så tog Taylor tag i min arm och kollade rätt in i mina ögon.
Jag förstod att han inte tyckte det var läge för det nu så jag släppte ner leran på marken.
Taylor vände sig om och var på väg upp till bilen så tog jag upp leran igen och sprang efter honom. När jag kom närmare honom så tryckte jag leran upp i ansiktet på honom.
Jag kunde höra att Ryan och Lana stod där nere och gap skratta. Fast jag blev lite rädd för att jag såg att Taylor inte rörde sig. Han stod bara där. Jag bet mig i läppen och tog ett steg närmare och la min hand på hans axel. Han vände sig om så att jag ramlade baklänges rakt ner i leran. Han stod bara där och skrattade. Sen böjde han sig ner och tog min hand.
- Hahahahahahaha, jag älskar dig April. Sa Taylor.
- Skit på dig, jag älskar dig med! Sa jag lite irriterat.
- Du är så söt när du är sur. Sa Taylor och tog bort lite lera ur mitt hår.
- Tack! Nu tycker jag att vi åker hem och duschar av oss.
- Haha, okey darling! Sa Taylor och blinkade åt mig.
Vi ropade på Lana och Ryan. Och åkte hem igen. När vi kom hem till mig så stod det en massa Poliser på uppfarten. Vad hade hänt? Vi klev ut ur bilen. Alla stod helt chockat och bara kollade på alla syrener som blinkade. Mamma kom springandes mot mig med tårar i ögonen.
- Tack gode gud att mår bra. Sa mamma
- Vad har hänt? Frågade jag chockat.
- Han kom hit... Sa mamma långsamt.
- Va vem ? frågade jag förvånat...
- Du vet...
Ojsaaaan... vem var det som var där? Och varför var det poliser där?
Ja, det får ni allt veta i nästa kapitel ;) KOMMENTERA NUUUUU !!!! Vi lever på era kommentarer :)- Natalia
Idétorka
Hejsan allihopa!
Nu är det så att jag och Natalia har lite problem med idéer just nu. Så det skulle vara awesome om ni ville kommentera vad ni vill ska hända i det kommande kapitlet. :)
PUSS PÅ ER :))
Love At First Sight - Kapitel 28
Han fick min julklapp och även han gav mig ett paket. Det var massa små hål på locket och det rörde sig något inuti paketet.
- Öppna det. Sa Taylor.
Jag öppnade det och i paketet fanns det en ...
Liten brun-grå valp.
- Nej du skojar med mig, får jag en valp? Sa jag och jag kände hur mitt ansikte verkligen lyste upp av lycka.
- Hah, nej jag visste att du ville ha en valp. Så varför inte köpa en till min underbara flicka.
Jag gav Taylor en lätt kyss och sprang in i vardagsrummet. Och Taylor kom intågandes efter mig. Vi satte oss ner på soffan och jag plockade upp valpen ur kartongen. Den var så liten, så söt, och så mjuk.
- Vad heter den? Frågade jag Taylor.
- HAN har inget namn, du kan döpa den till vad du vill. Kanske Taylor, haha. Sa Taylor skämtande.
Jag skrattade till och satte ner valpen i soffan.
- Du är bäst. Sa jag och gav Taylor en kram.
- Nej du. Men det är nog bäst för mig att gå nu. Jag älskar dig.
- Jag älskar dig. Sa jag.
Taylor gick ut från huset och man hörde hur han gasade iväg med sin bil.
Jag gick tillbaka upp till Lana för att se hur det gick för henne och hon var mitt uppe i sin sminkning. Hon hade även satt på sig sin jättefina vita klänning. Jag vart aningens avundsjuk på henne för att hon var så underbart fin.
När vi var klara gick vi ner för att äta. Mamma hade dukat upp ett långbord med massa mat. Vi satt och åt rätt länge, och vi snackade nästan dubbelt så länge. Efter middagen gick vi och satte oss utomhus. Vi åt lite efterrätt och fortsatte prata. Det var riktigt trevligt faktiskt.
Efter ett tag fick Lana ett sms från Ryan.
"Hej Älskling.
Jag och Taylor tänkte att vi (inklusive April) kunde gå ut ett tag. Vi kommer och hämtar er när du svara.
Puss, jag älskar dig.
Ryan"
Lana visade smset för mig och jag tyckte det var en jättebra idé. Hon svarade och fem minuter senare kom Taylor och Ryan i en limousin. Vi gick ut och satte oss i bilen. De spelade musik och jag och Lana fick varsin röd ros av Taylor och Ryan. Jag satte mig bredvid Taylor och gav honom en kyss.
- Vart ska vi? Frågade Lana.
- Det får bli en hemlighet så länge. Sa Ryan och blinkade till Lana. Sedan kysste de varandra.
Vi åkte rätt länge och kom sedan fram till en stor trädgård. Det var fullt med blommor i alla möjliga färger. Även träd och buskar som lyste upp med fina lampor. I mitten av trädgården låg det en ganska stor sjö. Det fanns en liten brygga vid kanten av sjön. Där låg det en liten båt.
- Dit ska vi! Sa Taylor och pekade på båten.
- Båt? Sa jag och kollade på Taylor och Ryan.
De svarade inte utan sprang ner till båten och lämnade oss kvar vid entrén. Vi började gå ner för grus vägen som ledde oss till bryggan och killarna hjälpte oss ner i båten. När de själva skulle gå ner i båten gungade det till väldigt mycket.
- Hörru! Ta det försiktigt! Sa Lana och skrattade.
Ryan tog årorna och vi åkte ut en bit på vattnet. man såg ingenting ner i vattnet så det var ändå rätt läskigt att sitta där, speciellt när det var mörkt ute också. Det var bara lamporna från träden som lyste upp allting.
Vi flöt runt ett tag på vattnet och det var riktigt mysigt faktiskt. Vi kunde även höra musik från bilen. Plötsligt började min telefon ringa. Jag vart så rädd att jag hoppade till. Det gjorde att hela båten gungade och ..
Vad är det som händer nu då? Och vad tror ni April kommer få i julklapp av hennes föräldrar?
Läs näääästa så får ni veeeeta!
KOMMENTERA. :)))
- Linnea
Love At First Sight - Kapitel 27
-Iallafall, Josie är faktiskt en av de få som vet om det. Och det är därför jag har pratat med henne. Det har varit skönt att få ut allt hos någon.
Taylor började gråta och jag kramade om honom hårt. Vi låg där länge i varandras famnar utan att säga ett ljud till varandra. Och efter ett ta somnade vi båda.
Dagarna gick och mitt och Taylors förhållande var så perfekt något kan bli. Jag fortsatte också att träffa Cam. Vi hade nu efter bara en vecka blivit riktigt goda vänner. Jag pratade med honom om allt.
Idag skulle jag åka och fika med Cam och sen skulle jag få följa med Taylor när de skulle spela in sista Twilight filmen. Jag duschade och fixade mig. Jag kände att jag inte borde vara för fin när jag åker dit. Vi ska liksom vara ute i skogen. Jag satte på mig ett par svarta jeans, en T-shirt och mina vita Converse. Jag ställde mig vid fönstret och skrev ett sms till Cam. Jag kollade ut ur fönstret precis innan jag skulle skicka iväg smset, där stod Cams bil. Har han stått och väntat på mig. Men varför? Jag satte på mig min skinnjacka och stoppade ner lite pengar i fickan. Sen gick jag ner och ut till Cams bil. Men Cam satt inte i bilen. Jag kollade runt omkring för att se vart han var. Men jag kunde inte se honom.
Plötsligt är det någon som skakar om mig bakifrån. Jag har nog aldrig blivit så rädd eller skrikit så högt förr. Jag vänd mig om och såg att Cam stå och gapskratta. Jag kunde inte tro de. Så jag sparkade till honom på benet så att han skulle tystna. Han log och tog ett steg närmare mig och gav mig en lång kram. När han släppt mig så stod vi bara där och kollade varandra i ögonen. Rätt som det var så tog han tag runt mitt ansikte och kysste mig. Samtidigt hörde jag en massa röster. Men jag kunde inte se var ifrån de kom. Jag puttade bort Cam och kollade på honom med osäker blick. Jag visste inte vad jag skulle göra eller säga. Cam så jätte chockad ut. Jag kollade bakom mig och då förstod jag varför Cam var så chockad. Det stod en massa papparazzis bakom mig och fotade varje rörelse vi gjorde. Jag kollade hjälplöst på Cam.
- Cam, vi skippar fiket. Vi åker till inspelningen NU!! Sa jag irriterat.
Han nickade och vi gick snabbt till bilen och åkte iväg. Jag såg i backspegeln hur alla papparazzis kom efter oss samtidigt som jag märkte att Cam gasade. Vi åkte till inspelningen och när vi kom fram så kunde jag se filmkameror och människor överallt. Det var helt fullproppat. Jag såg dock inte Taylor någon stans. Jag ville bara springa och krama honom. Jag ville att Cam skulle försvinna. Han kommer förstöra allt. Speciellt nu om Taylor får se bilderna på när Cam kysste MIG.
Efter ett tags letande hittade jag Taylor och jag sprang fram till honom och gav honom en lång kram. Jag kände egentligen inte alls för att berätta om händelsen tidigare idag. Men det kanske var bäst att göra det. Annars kanske allt blir fel. Jag berättade att Cam kysst mig och jag såg på Taylor hur han blev allt argare.
- Vad håller snubben på med? Kan han inte hålla händerna i styr, han har ju tjej och grejer. Sa Taylor rasande.
- Ta det lugnt, det är ingen fara.
- Var är han ? Frågade Taylor och han blev allt argare.
Jag ryckte på axlarna och jag såg hur Taylor fick syn på något bakom min rygg. Han gick förbi mig med rasande steg. Jag vände mig om och såg Cam stå där. Och Taylor var påväg mot Cam.
- Åh nej. Sa jag tyst för mig själv.
Taylor gick fram till Cam och jag såg hur Cam såg extra glad ut och sa hej till Taylor. I samma sekund gav Taylor Cam en rak höger. Cam ramlade ner på marken och jag såg hur han höll händerna över sin näsa. Samtidigt som en hel hög med människor kom springandes mot dem gjorde jag också det.
- Vad var det bra för? Frågade jag Tay.
Han langade blicken och drog mig sedan där ifrån. Bakom oss hörde man hur någon skrek "Time Out, vi kör inspelningen senare, alla går hem".
- Ingen ska få röra min tjej. Sa han och gav mig en kyss.
Även fast det inte kändes ett dugg bra att Taylor precis slagit ner Cam, var det ändå någonting inuti mig som kändes bra.
Julafton började närma sig och det var endast två dagar kvar. Mamma hade fullt upp med att fixa allt till middagen och till dekoration och allt sådant. Även om det bara var min familj och Lanas familj som skulle vara hos oss på julafton ville mamma att det skulle vara superduperfint hemma.
Det var kväll och jag var rätt trött så jag gick och la mig tidigt. Nästa morgon gick jag upp lite tidigare för att åka in till centrum och köpa en klänning att ha på mig imorgon på julafton. Jag skulle även hinna med att gå till frisören.
Jag kom till centrum och gick runt i massor med affärer. Jag ville ha en röd klänning, vilket var rätt svårt att hitta eftersom att det är populärast med svarta klänningar. Men när jag gick in i den mest udda affär jag någonsin varit i hittade jag en klänning som verkligen var perfekt. Jag fick även med mig ett par skor som skulle passa klänningen rätt bra.
Julafton kom. Jag och Lana stod i mitt rum och fixade oss. Jag hade precis satt på mig min klänning och mina skor. Och jag började sminka mig och locka håret.
- April, du har besök!! Ropade mamma nerifrån.
Jag tog mig ner för trappan och där stod Taylor.
- Gud vad vacker du är April. Sa Taylor och kysste mig.
Han fick min julklapp och även han gav mig ett paket. Det var massa små hål på locket och det rörde sig något inuti paketet.
- Öppna det. Sa Taylor.
Jag öppnade det och i paketet fanns det en ...
Vad tror ni det är i paketet?
Glöm inte kommentera !
Btw så har Linnea fixat en ny design på bloggen, vad tycks? :))
- Linnea och Natalia
Love At First Sight - Kapitel 26
Jag började undra allt mer vad April hade för sig så jag tänkte ringa till Lana för att se ifall hon visste. Visst det kanske låter jättetöntigt, men det kändes nödvändigt. Jag letade upp Lana i senast uppringda och klickade på ring knappen. Signalerna kom in. Efter ett par signaler kom jag fram. Men det var inte Lana som svarade, det var en helt främmande man...
Ah det vart inget lågt och spännande inlägg den här gången, men jag är trött och orkar inge mer nu. Men jag skriver imorgon. :)
Taylor och Makena
APRIL'S PERSPEKTIV
Jag kom fram till centrum och gick in på Starbucks. Där satt Cam, jag visste väl att han faktiskt skulle komma. Jag ropade på honom när jag kom in genom entrén. Han ställde sig upp och gick fram och kramade mig. Sedan satte vi oss ner med varsin Kaffe Latte och pratade.
- Hur är det med dig och Taylor nu då? Frågade Cam.
- Jo asså, jag fick ett sms från honom när han sa förlåt och så. Men jag pallade inte svara på det.
Han kollade bekymrat på mig.
- Och du svarade inte för att?
- Jag hade ingenting att säga. Han känns för överdriven bara.
Han suckade men fortsatte.
- Tror du nått kommer funka om ni inte pratar med varandra?
Det hade jag inte väntat mig, så jag satt bara tyst ett tag. Sedan plockade jag upp mobilen.
- Ring honom bara, det är bättre. Sa Cam efteråt.
Jag ringde till Taylor men det var ingen som svarade. Inte andra gången jag ringde heller.
- Han svarar ju inte. Sa jag och kollade oroligt på Cam.
- Han kommer svara till slut ska du se.
Vi fortsatte prata om allt möjligt. Det var verkligen skönt att ha någon att prata med. Lana är ju nästan aldrig tillgänglig längre, hon är ju med Ryan. Efter att dom blev tillsammans har hon varit helt borta bara. Inge bra alls. Efter att vi pratat ett tag gick jag för att handla lite julklappar. Det fick bli den nya Britney Spears parfymen till Lana och dom där nya Vansen Taylor gått och tjatat om rätt länge nu. Sedan åkte jag hem.
För att vara mitt på dagen var jag redan väldigt trött. Så jag gick upp på mitt rum och satte på en film, sedan la jag mig i min säng. Det var riktigt mysigt. Efter ett tag vart jag så attans trött att jag somnade. Och jag vaknade upp lite senare av att någon pussade mig på pannan. När jag öppnade ögonen satt Taylor på min sängkant och kollade på mig.
- Godmorgon sönmtuta. Sa Taylor när jag öppnade ögonen.
- Emh hej, vad gör du här? Frågade jag.
- Jag ville bara säga förlåt. Allt är bara ett missförstånd och det gör allt så fel.
Underbara människa, kommer och säger förlåt. Tänkte jag medans jag kollade på honom.
- Förlåt mig med. Sa jag och satte mig upp och kysste honom lätt.
Han besvarade kyssen och sedan la han sig bredvid mig.
- Är det okej om jag stannar ett tag? Frågade han.
Jag nickade och kysste honom än en gång. Jag spolade tillbaka filmen och vi såg den från början.
- Du kanske vill veta varför jag faktiskt snackade med Josie? Sa Taylor plötsligt.
Jag kollade på honom och nickade.
- Jo det är så att, det är inte många som vet men. Makena har cancer.
Jag spärrade upp ögonen och såg hur Taylor fick mer och mer tårar i ögonen. Jag tog hans hand och höll den hårt.
- Iallafall, Josie är faktiskt en av de få som vet om det. Och det är därför jag har pratat med henne. Det har varit skönt att få ut allt hos någon.
Taylor började gråta och jag kramade om honom hårt. Vi låg där länge i varandras famnar utan att säga ett ljud till varandra. Och efter ett ta somnade vi båda.
Ah det vart inget lågt och spännande inlägg den här gången, men jag är trött och orkar inge mer nu. Men jag skriver imorgon. :)
KOMMENTERA!
- Linnea
Love At First Sight - Kapitel 25
fter ett tag vart jag jättetrött så jag la mig ner i soffan. Jag måste somnat där rätt fort för jag vaknade senare nästa morgon. Jag kollade på min mobiltelefon och såg att jag fått ett sms från Taylor.
Vem är mannen tror ni?
Det stod...
Taylor och hans ex, Josie.
"April, förlåt ifall du blev ledsen över att jag pratade med mitt ex.. Men du är ju inte bättre när du står och kramar Cam. Hoppas du får ett bra liv med din Cam...
Taylor"
Jag visste inte var jag skulle göra. Han trodde helt seriöst att jag skulle göra något med Cam. Men varför var allt mitt fel helt plötsligt. Jag fattar inte varför han var sur på mig när det var han som hade börjat. Jag känner mig helt förvirrad. Jag hörde att jag fick ett sms och tog upp mobilen för att se om det var Taylor. Det som förvånade mig var att det var Cam som smsat mig. Det stod..
"Hej April, hur är det? Hoppas det blivit bra mellan dig och Taylor. Om du vill prata så, just text me.
Cam"
Jag kände hur jag blev helt varm i hela kroppen. Cam var den enda som verkligen förstod mig just nu. Jag svarade honom och frågade om han vill gå och fika med mig, så klart så ville han det. Jag sprang upp och duschade och bytte snabbt om. Jag sminkade mig och smsade Cam att jag var på vad till Starbucks nu om han ville ses. Jag var 100% säker på att han skulle komma dit. Så jag hämtade bilnycklarna till pappas Ferrari. Jag visste inte om mamma och pappa var hemma eller inte så jag skrev på en lapp att jag skulle till stan och fika med en kompis. Sedan gick jag och satte mig i bilen och körde iväg.
TAYLOR'S PERSPEKTIV
Varför hade hon inte svarat på mitt sms än? Hon kanske tog det bokstavligt och startat ett liv med Cam. Fanfanfan. Jag menade det ju inte så. Tänkte jag när jag satt i mitt rum och läste sista Harry Potter boken.
Jag la ifrån mig boken och gick till köket för att hämta en banan att äta. När jag kommer in i köket satt Makena där och ritade i sin målarbok. Hon kom hem från sjukhuset för bara några dagar sen. Doktorn sa att hennes Cancer inte var på topp just nu. Så hon kunde vara hemma för tillfället. Hon hostade till lite grann och jag frågade henne hur hon mådde. Hon brydde sig inte om hostan och sa att hon mådde super.
Jag återgick till att ta en banan och jag gick sedan till mitt rum igen. Innan jag visste ordet av knackade det på ytterdörren.
- Jag öppnar!! Ropade Makena till mig.
Jag ryckte till med axlarna och fortsatte gå mot mitt rum. Precis när jag stängt dörren om mig knackade det även på den.
- Kom in.. Sa jag tyst.
Och in kom Josie. "Åh nej.." Tänkte jag för mig själv när hon klev in i rummet. Jag hade ingen lust att träffa henne, det har jag inte haft sen jag gjorde slut med henne. Jag förstår inte varför April tror så mycket. Visst jag kanske ler åt Josie, men det är fake léenden hela vägen igenom!
- Vad gör du här? Frågade jag Josie lite smått uppkäftigt.
- Jag ville bara komma och se hur du mår.
Jag himlade med ögonen och vände ryggen mot henne.
- Men herregud, vad är det? Frågade Josie.
- Vad är det du inte förstår ? Jag tycker inte om dig längre, och ända sen jag blev tillsammans med April har du stalkat mig något brutalt. Bara sluta!
Josie kollade på mig och jag såg hur hon blev allt argare för varje sekund som gick. Jag fortsatte,
- Du kan gå nu, jag vill inte ha dig i mitt liv. Du vill bara förstöra allt. Hejdå.
Hon stormade ut ur mitt rum och även ut ur huset.
- Skönt, då kanske jag slipper se henne något mer. Sa jag tyst för mig själv.
Makena kom springandes in till mitt rum.
- Vad hände? Frågade hon ivrigt.
- Nä men inget. Svarade jag.
Hon fnyste och gick ut ur mitt rum.
Jag började undra allt mer vad April hade för sig så jag tänkte ringa till Lana för att se ifall hon visste. Visst det kanske låter jättetöntigt, men det kändes nödvändigt. Jag letade upp Lana i senast uppringda och klickade på ring knappen. Signalerna kom in. Efter ett par signaler kom jag fram. Men det var inte Lana som svarade, det var en helt främmande man...
Vem är mannen tror ni?
Glöm inte kommentera hörrni! :))
Love At First Sight - Kapitel 24
- Hey Miley, kan jag gå med dig frågade jag med tårar i ögonen.
- Hey absolut! har det hänt något frågade hon.
Jag kollade på Taylor och hon nickade. Jag kände mig så lättad över att jag nu hade någon som förstod. När jag sneglade en sista gång mot Taylor så såg jag hur han ...
Cam som kom körandes i bilen
Närmade sig exets öra och viskade sedan någonting till honom. Hon började le och även Taylor log mot henne när han viskat
klart.
När Miley såg att jag blev allt ledsnare av att se Taylor stå med sitt ex tog hon min hand och vi gick iväg. Jag fick världens chock när vi kom in i biosalongen. Den var så stor ! Jag är inte så ofta på bio så jag har aldrig varit i en sån stor salong. Vi gick och tog två platser. Och senare kom Taylor in tillsammans med Cam, hans motspelade i Twilight., Taylor satte sig bredvid mig.
- Vart tog du vägen? Du bara försvann. Sa Taylor och kollade på mig.
- Du gick ju till den där tjejen, eller ditt ex kanske man ska säga, skulle jag bara stå där bakom och kolla eller?
Han vart tyst och kollade bort. Jag märkte att han vart ganska sur.
- Vi tar detta när vi kommer hem okej?
Jag rykte på axlarna och kollade på bioskärmen igen. Strax efter kom hela Harry Potter gänget in och började prata lite grann om filmen och att de var väldigt glada över att alla kommit dit. Efter det började filmen.
Jag måste själv säga att den var den bästa Harry Potter jag någonsin sett. Dock var den attans sorglig.
Vi åkte hem till mig efter filmen och Taylor följde med in. Vi var ensamma hemma och vi gick in i vardagsrummet. Vi satte oss i den vita soffan och Taylor kollade allvarligt på mig.
- Jag fattar inte. Sa Taylor.
- Vadå?
- Får man inte umgås med sitt ex eller?
- Asså, emh. Oftast brukar man inte göra det .. Iallafall inte om .. Jag tystnade och tvekade på om jag verkligen skulle säga det jag ville.
- Om man vadå?
- Om man har flickvän ..
- Va? Vad menar du?
Jag kollade på honom som att han var dum i huvudet och gick där ifrån ut till poolen. Jag satte mig ner på kanten, drog upp klänningen lite från benen och doppade benen i poolen.
Bakom mig hörde jag någon öppna skjutdörrarna och kom gående bakom mig.
- April .. Sluta .. Jag skojar bara, du är min flickvän. Jag älskar bara dig. Jag lovar.
- Det är inte läge för att skoja. Det är inge kul. Det borde du förstå. Jag tar en promenad. Sa jag och gick där ifrån.
Jag gick igenom huset och ut till fram sidan. Jag hade inga skor på mig och jag orkade inte hämtade dom på baksidan. Jag öppnade dörren och stängde den bakom mig. När jag tog ett steg ut framsidan hörde jag en bil komma. Den stannade precis framför vår uppfart. I bilen satt Cam, han rullade ner fönstret i bilen och kollade på mig. Han måste sett att jag gråtit.
- Hörru, hur är det egentligen? Frågade han mig.
Jag fick inte fram några ord, så jag stod bara kvar där och tittade på honom. Han hoppade ut bilen och gick fram till mig. Sedan gav han mig en varm och tröstande kram. Vi stod där ett tag och bara kramades. Och plötsligt kommer Taylor utspringandes och puttade bort Cam från mig.
- Vad håller du på med? Frågade Taylor Cam.
- Men chilla, hon var ledsen, så jag tröstade henne. Svarade Cam.
- Tror du inte jag ser att du stöter på henne eller?
- Taylor, ta det lugnt. Sa jag och gick fram för att ta tag i hans arm. Men han puttade bort mig lite lätt.
- K. Sa han och gick där ifrån.
Nu förstod han iallafall hur det kändes. Och jag hade ingen lust att följa efter honom.
- Herregud, förlåt. Sa jag till Cam.
- Äsch nej, det är lugnt, han borde inte göra det till en sån stor grej liksom. Men det kanske är bäst att jag åker hem.
Cam åkte hem och jag gick in i huset igen. Taylor hade dragit där ifrån så jag var helt ensam hemma nu. Jag gick upp och klädde av mig min klänning och bytte om till bikini. Sedan gick jag ner till poolen för att ta ett dopp. Det kanske lugnade ner mig en aning.
Efter ett tag hörde jag någon ropa inifrån.
- Hallå? Är det någon hemma?
Jag hörde att det var mamma så jag skrek lite lätt på henne att jag var i poolen. Hon kom ut och ställde sig vid kanten och sa,
- Jag har köpt hem massa julpynt, vill du hjälpa mig fixa lite?
Jag tyckte det lät som en rätt bra idé så jag gick upp och bytte om till min rosa OnePiece. Och sen sprang jag ner till mamma. Hon hade precis ställt upp granen och vi började pynta den. Efter ett tag vart jag jättetrött så jag la mig ner i soffan. Jag måste somnat där rätt fort för jag vaknade senare nästa morgon. Jag kollade på min mobiltelefon och såg att jag fått ett sms från Taylor.
Det stod ..
Damdamdam, vad tror ni Taylor säger? :))
- Linnea
Love At First Sight - Kapitel 23
- Tay?! Ropade jag och jag hörde ett svar inifrån köket. Vi gick in och där stod Taylor, han ..
Vi gick in och blev visade till klänningar i våran storlek. Jag tror att vi testade 14 klänningar på 25 minuter .. vi var jätte stressade eftersom att Taylor och Ryan kunde komma vilken minut som helst. Precis då vi var på väg att ge upp så ser jag en tjej komma in i butiken med två klänningar. Jag sprang rakt fram till henne utan att tänka.
.. och där stod han i svarta finbyxor, vit skjorta och svart slips. Han höll i en vit ros. Jag fick tårar i ögonen. Han gick långsamt närmare mig. När han bara var några centimeter från mina läppar så sa han de orden jag nästan föll ihop på ...
- April, jag älskar dig! sa han
Jag trodde att jag skulle svimma. Jag visste inte vad jag skulle såga.
- Älskling, jag älskar dig med! sa jag och kysste honom mjuk och passionerat.
- Gå till Lana nu, jag ska bara gå och hämta Ryan så ska vi åka på en liten ''resa''. Sa Taylor och blinkade åt mig.
Jag skrattade och gick till hallen. Vi stod där ett tag sen kom dom. Vi gick ut och där stod två Porschar. Jag stannade upp och gapade. Han gick till den svarta Porschen och öppnade dörren åt mig. Ryan gjorde samma för Lana. Taylor satte sig vid ratten och startade bilen. Jag kände hur glad jag var just nu. Taylor och jag körde ut först från parkeringen och efter oss kom Ryan och Lana. Efter en halv timmes biltur så stannade vi vid en klänningsaffär.
- Vad ska vi göra här ?? frågade jag förvirrat
- Jag ska inte göra någonting. Det är du och Lana som ska få gå in och byta till om till en av klänningarna där inne. sa han och log.
- Vi kommer att komma och hämta upp er om en halv timme, gå dit nu! sa han och puttade lite på mig.
- Okej, vi ses snart! sa jag och kysste honom på kinden.
Vi gick in och blev visade till klänningar i våran storlek. Jag tror att vi testade 14 klänningar på 25 minuter .. vi var jätte stressade eftersom att Taylor och Ryan kunde komma vilken minut som helst. Precis då vi var på väg att ge upp så ser jag en tjej komma in i butiken med två klänningar. Jag sprang rakt fram till henne utan att tänka.
- Hej ursäkta, jag undrar bara om jag och min vän skulle kunna få köpa de där klänningarna ..?? frågade jag lite stressad.
- Oj, hej.. hmm.. du kan faktiskt få dom. Jag hade ändå tänkt att ge dom till affären! sa hon och log.
- Tack så hemskt mycket! sa jag.
Jag tog klänningarna och vände mig om för att gå till Lana och visa klänningarna, då hörde jag en massa skrik utanför affären. Jag vände mig om och såg hur tjejen som jag fått klänningen från smällde igen dörren och frågade kvinnan vid disken om de kunde låsa dörrarna. Jag hörde inte riktigt vad dom sa mer men tjejen verkade orolig. Hon tog av sig luvan och solglasögonen. Jag stirrade på henne utan att andas. Det var ju MILEY CYRUS!
- OMG!!!! hur kunde jag inte se att det var du!? sa jag högt.
- hahaaha, jag vet inte. Men det var skönt att du inte visste. sa hon och log
- Jag måste nog gå till min kompis nu.. hon står och väntar i omklädningsrummet. sa jag och vände mig om och sprang.
När jag kom till Lana så berättade jag allt som hänt på 3 minuter. Hon blev typ helt hysterisk. Vi bytte i alla fall om till klänningarna och gick ut.
Lanas klänning var svart och Aprils klänning var vit.
När vi kom ut så såg vi Miley sitta på golvet i en vit klänning med svarta rosetter. Jag ville gå fram men jag var väldigt tveksam. Man jag gick fram ändå.
- Vart ska du? frågade jag henne
- Jag ska bara ut till min bil men jag kommer inte komma ut utan att bli på hoppad. sa hon ledsamt
- Men du, vi kan hjälpa dig ut. Sa jag glatt.
Hon satte på sig sin jacka och vi gick mot dörren. Hon tog fram bilnycken och var beredd på att springa. Vi öppnade dörren och tog ett hopp ut från affären. Men det som förvånade oss var att det var inga galna fans eller paparazzi där. Hon log och gick mot bilen. Innan hon satte sig i bilen så skrek hon tack. Jag log och vinkade. Hon åkte iväg med världens fart. Jag kollade efter Taylor och Ryan och såg de stå en bit bort. Vi gick dit och satte oss i var sin bil. Han sa inte ett ord utan gav mig en ögonbindel. Jag satte på mig den och väntade på att vi skulle stanna och att jag skulle få ta av mig den.
- Okej, nu kan du ta av dig ögonbindeln. Sa Taylor
- Fy vad ljust det blev sa jag när jag tagit av mig ögonbindeln.
Jag kollade ut ur fönstret och såg en massa paparazzis. Jag stirrade på Taylor som bara satt där och log.
- Ska vi gå på röda mattan? frågade jag chockat.
- Hahaha, japp. Det är premier av Harry Potter 7. Sa han
- Men tänk om de börjar fråga? tänk om jag säger fel? tänk om .. jag var jätte stressad och chockad.
- Du, ta det lugnt. Det kommer att gå super bra. Sa han och kysste mig och gick ut ur bilen runt till min sida och öppnade dörren.
Jag log mot honom och jag ut ur bilen. Jag så att Ryan och Lana kom gående mot oss. Vi gick upp på röda mattan, det var helt galet. Jag såg en massa tjejer stå och gråta och sträcka armarna efter Taylor. Jag gick med Taylor tills han gick mot några fans som stod vid ena kanten. Det var inte vilket fan som helst utan det var Taylors ex. Jag kunde inte tro mina ögon. Han kramade henne och de stod och pratade. Jag såg hur det kom en massa paparazzis mot dom och frågade om de var tillsammans igen. Jag vände mig om och såg Miley stå en bit bort.
- Hey Miley, kan jag gå med dig frågade jag med tårar i ögonen.
- Hey absolut! har det hänt något frågade hon.
Jag kollade på Taylor och hon nickade. Jag kände mig så lättad över att jag nu hade någon som förstod. När jag sneglade en sista gång mot Taylor så såg jag hur han ...
Ojojoj, undra vad som kommer att hända nu! :D kommentera, kommentera, kommentera! Det är pågrund av er som vi skriver. Kom ihåg de!
- Natalia
