Novellblogg om Taylor Lautner

Love At First Sight - Kapitel 29

Ryan tog årorna och vi åkte ut en bit på vattnet. man såg ingenting ner i vattnet så det var ändå rätt läskigt att sitta där, speciellt när det var mörkt ute också. Det var bara lamporna från träden som lyste upp allting.

Vi flöt runt ett tag på vattnet och det var riktigt mysigt faktiskt. Vi kunde även höra musik från bilen. Plötsligt började min telefon ringa. Jag vart så rädd att jag hoppade till. Det gjorde att hela båten gungade och ..

Det gjorde att hela båten gungade och alla ramlade i. Det som förvånade mig var hur grunt det var. Vattnet var ungefär till midjan på mig. Jag såg hur Lana ställde sig upp och kollade på sina kläder. Jag började skratta och till slut så kom hon emot mig och puttade mig baklänges.

Jag ramlade rätt på Taylor som hamnade i vattnet. Jag kunde inte riktigt hålla mig vid det tillfället. Jag stod där i en lerig klänning och nästan dog av skratt. Taylor tog sig upp på fötter och slängde sig på mig så att vi båda hamnade i vattnet. Vi skrattade båda två. Jag upptäckte efter en stund i det kalla vattnet att Lana och Ryan gick in mot land.

Taylor ställde sig upp tog min hand. Vi gick efter dom och kom efter en stund fram till land. Jag tog av mig skorna och ur rann en massa vatten och lera. Jag hörde hur Ryan stod en bit ifrån mig och skrattade. Jag tog upp lite av leran som runnit ur min sko och kastade det rätt i ansiktet på honom.

Han tystnade och kollade på mig väldigt surt.

Sen tog han upp lite lera och kastade på mig. Jag var precis på väg att kastade leran jag hade i handen så tog Taylor tag i min arm och kollade rätt in i mina ögon.

Jag förstod att han inte tyckte det var läge för det nu så jag släppte ner leran på marken.

Taylor vände sig om och var på väg  upp till bilen så tog jag upp leran igen och sprang efter honom. När jag kom närmare honom så tryckte jag leran upp i ansiktet på honom.

Jag kunde höra att Ryan och Lana stod där nere och gap skratta. Fast jag blev lite rädd för att jag såg att Taylor inte rörde sig. Han stod bara där. Jag bet mig i läppen och tog ett steg närmare och la min hand på hans axel. Han vände sig om så att jag ramlade baklänges rakt ner i leran. Han stod bara där och skrattade. Sen böjde han sig ner och tog min hand.

- Hahahahahahaha, jag älskar dig April. Sa Taylor.

- Skit på dig, jag älskar dig med! Sa jag lite irriterat.

- Du är så söt när du är sur. Sa Taylor och tog bort lite lera ur mitt hår.

- Tack! Nu tycker jag att vi åker hem och duschar av oss.

- Haha, okey darling! Sa Taylor och blinkade åt mig.

Vi ropade på Lana och Ryan. Och åkte hem igen. När vi kom hem till mig så stod det en massa Poliser på uppfarten. Vad hade hänt? Vi klev ut ur bilen. Alla stod helt chockat och bara kollade på alla syrener som blinkade. Mamma kom springandes mot mig med tårar i ögonen.

- Tack gode gud att mår bra. Sa mamma

- Vad har hänt? Frågade jag chockat.

- Han kom hit... Sa mamma långsamt.

- Va vem ? frågade jag förvånat...

- Du vet...

---

Ojsaaaan... vem var det som var där? Och varför var det poliser där?

Ja, det får ni allt veta i nästa kapitel ;) KOMMENTERA NUUUUU !!!! Vi lever på era kommentarer :)

- Natalia

ååååå, varför vad det poliser där!1 skriv, skriv meeeeeer!!! snälla ;D