Novellblogg om Taylor Lautner

Love At First Sight - Kapitel 19

Nästa morgon vaknade jag och kollade på min mobil. Jag hade fått ett sms från Deborah, Taylor's mamma.

När jag läste smset fick jag tårar i ögonen igen och började gråta.

"Taylor har vaknat, han mår mycket bättre.

Men han frågar såklart efter dig, så kom och hälsa på om du vill.

- Deborah"

Nu var det glädjetårar som rann från mina ögon. Jag drog snabbt på mig mina gråa jeans och min vita t-shirt och sprang ner till köket. Där satt mamma och pappa och åt frukost.

- TAYLOR HAR VAKNAT!

- Åh gud vilken tur ! Trodde nästan vi skulle mista honom där ett tag. Sa mamma och log mot mig.

Pappa gick av sin stol och ställde sig upp framför mig med kaffet i handen.

- Jag kör dig till sjukhuset. Jag ska bara dricka upp kaffet. Sa pappa.

Jag kramade om honom och gick till ytterdörren för att sätta på mig mina Uggs. Det var rätt varmt ute så jag behövde ingen jacka.

I nästa sekund kom pappa och plockade på sig sina skor och tog tag i bilnyckeln. Vi gick ut och satte oss i bilen. Sedan körde vi iväg. Det gick rätt snabbt att köra till sjukhuset idag. Knappt någon kö var det.

Vi kom fram till sjukhuset och jag hoppade snabbt ur bilen och sprang in.

- Vart ligger Taylor Lautner? Frågade jag mannen som stod vid disken.

- Vem är du då? Sa mannen och kollade skumt på mig.

- Hon är med mig. Hörde jag någon säga bakom mig.

Jag vände mig om och såg Deborah stå där.

- Kom. Sa hon och började gå.

Jag följde ivrigt efter henne och vi kom sedan fram till en korridor med massor med dörrar. Vi stannade framför dörr nummer 126.

- Du kan gå in, han väntar på dig. Sa Deborah och gick och satte sig på en stol utanför rummet.

Jag öppnade dörren och såg Taylor. Han låg där med ett bandage runt huvudet. Han kollade upp på mig och log.

- Taylor, hej! Sa jag och gick fram till honom.

Han verkade ha svårt för att prata, så han vinkade bara till mig och gav mig världens gulligaste leende. Han klappade med handen på sängen, vilket betydde att han ville att jag skulle sätta mig bredvid honom. Jag gjorde det och han tog min hand. Jag satt där ett tag och bara kollade på honom. Han såg så lycklig ut, lycklig över att klara sig. Att inte försvinna från oss som betyder något för honom.

Han gav mig sedan en lapp.

- Naw. Sa jag och kysste Taylor.

Mitt i kyssen kom en av sköterskorna in och avbröt.

- Närkontakt är verkligen inte bra vid sånna här tillfällen. Du får gå ut. Sa den sura sköterskan.

Jag gav Taylor en slängkyss och gick ut ur rummet. Där satt pappa och Deborah. De såg väldigt seriösa ut och jag gick fram till dem.

- Har det hänt nått eller? Frågade jag dem.

- Va? Nej. Sa pappa, men det lät som att han dålde nått.

- Nu går vi. Lade pappa till.

Vi gick ut till bilen. Och åkte hem, jag var glad nu. Glad för att Taylor mådde bra. Glad för att mitt liv var så bra.

När jag kom hem gick jag som vanligt upp på mitt rum. Jag stängde dörren om mig och gick in i min garderob och letade fram lite myskläder.

Plötsligt knackade det på min dörr och jag gick och öppnade. Ni kan inte gissa hur glad jag blev när jag såg vem det var som stod där.

---

Var detta inlägg bra, eller var det tråkigt kanske? Kommentera vad ni tycker. :))

det var bra meeer !! :D

Hoppas du har en trevlig Lördag:)



Vad är Advent för dig?

jättebra nea :)

den va braaaa!! men inlägget va lite kort:)

fin blogg, hur mår du ?

Bra :)

Dom första kapitlarna var bättre!

Men den här var ju bra. :)

Hejsan! :D allt bra med dig denna söndag? :)

följas på bloglovin? om du vill alltså. :) tvingar ingen.. ;-)

Sjukt bra! Du skriver grymt bra och allt är jääääätttespännande!!!!